Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke deras blickar spörja och undra, hvartill all
denna fåfänglighet skall tjäna, så förvåna de sig
likväl öfver, kritisera och nagelfara ändå sina
egna händers verk.
Prostinnan vandrar och vandrar och uttalar
halfhögt sina tankar, såsom gamla och en smula
tankspridda fruntimmer hafva för sed . . .
— Här vankar jag nu från rum till rum
precis på samma sätt som för ett år sedan, då jag
spejade och lyssnade och väntade mina gossar
och kära gäster. Då var dagen klar, vacker
och varm, och alla dörrar stodo på vid gafvel.
Nu blåser en kall och skarp nordanvind och him-
len är mulen. Då smyckade Hanna vindsupp-
gången till ära för Robert. Nu ligger Robert
sjuk och blek där uppe och hostar och spottar
blod. Blott nu gästerna inte komma innan
han vaknat. Många ord har han inte orkat tala.
Men hemma är han i alla fall, Gud vare lof!
Hvad skall han säga, då han en gång får höra
om allt, som inträffat här? Nu lefver han fortfa-
rande i den tron, att allting är som förut.
Prostinnan sjönk ned på en stol i salen, i
hennes famn låg en duk, hvilken hon ämnat breda
öfver bordet, men nu förmådde hon icke mer till-
bakahålla sina tårar . . .
Allt var så förändradt ! Men hvad var det egent-
ligen, som åstadkommit denna förändring? Ingen-
ting af det, som inträffat, hade i själfva verket b e h ö f t
inträffa. Allt hade kunnat gå sin gamla, gilla gång.
16 241
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
