Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Men nu är Lauri relegerad, nu är Roberts
hälsa bruten, nu äro alla barnen pietister och stå
emot far och mor, det goda förhållandet och det goda
samförståndet mellan familjemedlemmarna är för-
stördt. Och aldrig kommer det mer att bli annor-
lunda,om också gäster anlända och sommar stundar.
Hvem vet, hvad som ännu kan hända, då Hart-
man och Lauri råka hvarandra? Hartman säger
något, Lauri brusar upp . . .
Prostinnan hade hoppats, att professorn alls
icke skulle komma; först hade det också va-
rit hans afsikt att uteblifva, men sedan hade han
likväl skrifvit, att han skulle komma. Det fatta-
des nu bara, att också Snellman skulle uppen-
bara sig här! —
Lönnrot, han finge nog gärna komma, han
var nog välkommen. — Och om jag handlade
rätt, så skulle jag föra honom upp på vinden,
öppna dörren och säga: Där ligger han med fe-
berns rodnad på sina kinder, ert offer, det fin-
ska språkets offer, fosterlandets offer, en luftslot-
tens martyr! Nu är det er skyldighet att bota
honom från den feber, som ni upptändt i hans
själ. Gör det, herr doktor, gör det, jag fordrar
— som moder återfordrar jag af er min son frisk
och sund.
Prostinnan kunde från sin plats se prosten
sitta vid sitt bord i kanslirummet. Denna vår
hade icke ens fisket beredt honom något nöje
som alltid förut. Numera talade han aldrig om
242
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>