Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lag uträtta mer än prästen. Säg det till dessa
unga män, af hvilka jag en gång väntade mig
så mycket och om hvilka jag inte heller ännu
förlorat allt hopp." — Ja, ja, och härtill skulle
jag för min egen del vilja tillägga, att nog borde
man begagna sig också af det skrifna ordet.
— Men hvar skall man nu skrifva?
— Såsom förut i tidningar och böcker.
— Men om hvad kan man numera skrifva?
— Om det, som är tillåtet. Är det förbju-
det att begifva sig ut på de vida fälten, dit ens
längtan står, så får man nöja sig med de inhäg-
nade hagarna. Ämnen komma nog aldrig att
fattas oss, när det gäller att öka folkets vett och
visdom. Vi ha tillräckligt att skrifva om för hundra år
framåt, ja, kanske för ännu längre tid. — Han små-
log, och skälmen stack fram i ögonvrån, när han
fortsatte: — Ni behandlar de religiösa frågorna,
ni som förstår er så väl på sådant, jag stackare,
som är olärd i sådana ting, får väl taga hus-
hållning och ekonomi på min lott.
Också de måste le. Allt föreföll dem nu
plötsligt så klart, naturligt och enkelt — dem
liksom honom. Det var, som hade ett svårt
problem blifvit löst, en knut raskt afhuggen.
Det var, som hade alla de tankar och grubblerier
rörande dessa frågor, som under de senaste tiderna
och nu också under vandringen till kyrkogården
uppfyllt Antero, nu fått sitt slutliga insegel.
318
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
