- Project Runeberg -  Varghunden /
132

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3:e avd. Vildmarkens gudar - III. Utstött

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

raskade han en av sina fiender ensam borta i
skogs-brynet, och genom att upprepade gånger kasta
omkull honom och hugga honom i strupen lyckades han
slutligen skära av den stora halsådern och bringa sitt
offer om livet. Den kvällen blev det stor
uppståndelse i lägret. Det fanns de som hade bevittnat
Vitkäfts illdåd, den dödade hundens ägare underrättades
om vad som hänt, indiankvinnorna drogo fram alla de
tillfällen då de hade blivit bestulna på kött, och Grå
Bävern ansattes av många ursinniga röster. Men han
försvarade beslutsamt ingången till sitt tält, sedan han
hade gömt missdådaren där innanför, och han
vägrade tillåta sina stamförvanter att utöva den hämnd de
pockade på.

Vitkäft blev nu hatad av både människor och
hundar. Under denna period av sin utveckling kände han
aldrig ett ögonblicks säkerhet. Varenda hund högg
efter honom, varenda människa lyfte sin hand för att
slå honom. Han hälsades med ett ilsket morrande av
sina gelikar, och han möttes med förbannelser och
stenkastning av sina gudar. Han levde i en ständig
spänning. Han var alltid på sin vakt, färdig till anfall,
vaken för andras angrepp, spejande efter plötsligt
slungade kastvapen och beredd att handla på en gång
brådstörtat och kallblodigt, att ta ett språng och hugga
till eller ta till flykten med ett hotfullt
morrande.

Och morra kunde han mera ilsket än någon hund,
gammal eller ung, i hela lägret. Avsikten med
morr-ningen är att varna eller att skrämma, och det fordras
omdöme för att veta när det bör ske. Vitkäft visste
både hur den skulle göras och när den skulle göras.

132

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:54:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varghunden/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free