Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5:e avd. Tämd - II. I Södern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke varit annat än ett rum i ett hus, och när han gick
dit in, hade han staden omkring sig. Men nu var den
försvunnen. Bråket och bullret dånade icke längre i
hans öron. Framför honom låg ett leende landskap,
övergjutet av solsken, vilande i lättjefull stillhet. Men
han hade föga tid att undra över förvandlingen. Han
tog den så som han tog alla andra obegripliga
handlingar och företeelser från gudarnas sida. Det var
så deras sätt.
En vagn väntade i närheten. En man och en kvinna
kommo emot hans älskade husbonde. Kvinnan
sträckte ut sina armar och tryckte honom intill sig — det
kunde betyda fiendtlighet. I nästa ögonblick hade
Wee-don Scott slitit sig lös ur omfamningen och huggit
tag i Vitkäft, som förvandlats till en morrande och
ursinnig demon.
”Det betyder ingenting, mamma”, sade Scott, i det
han fortfarande höll Vitkäft fast och lugnade honom.
”Han trodde att du ville göra mig något ont, och
det kunde han icke tåla. Det betyder ingenting.
Betyder ingenting. Betyder ingenting. Han skall snart
lära sig goda seder.”
’’0ch till dess måste jag lägga band på min ömhet
för min son, när hunden finns i närheten!” sade hon
skrattande. Men hon var blek och darrade av rädsla.
Hon såg på Vitkäft. Han morrade, reste ragg och
blängde illvilligt på henne.
”Han skall lära sig mores och det genast”,
förklarade Scott.
Han talade nu vänligt till Vitkäft, så att hunden
blev lugnad, men sedan bytte han om ton.
”Kusch!” sade han med fast stämma. ”Kusch, sir!”
255
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
