Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. För mannen på långfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Intet öga förrådde männens spänning, ty
Malemute Kid hade givit dem ett tecken, och den unge
konstapeln mötte likgiltiga och oläsliga ansikten
överallt.
Gående över till Prince ställde han frågan till
honom. Fastän det gjorde denne ont att se in i
sin landsmans öppna, allvarliga ansikte, svarade
han undvikande angående avfärden.
Därpå vände han sig till fader Roubeau, som inte
kunde ljuga.
— För en kvart sedan, svarade prästen, men han
vilade fyra timmar, både han och hundarna.
— Gode gud, femton minuters försprång och han
är utvilad. Den stackars ynglingen stapplade
baklänges, halvt medvetslös av upphetsning och
missräkning, mumlande något om en färd från Dawson
på tio timmar och att hundarna voro tröttkörda.
Malemute Kid tvingade en mugg bål i honom,
därpå vände konstapeln sig mot ingången och gav
hundföraren order att följa sig. Men värmen och
utsikten till vila voro för frestande och de
protesterade energiskt. Kid förstod deras franska
rot-välska och lyssnade ängsligt.
De svuro på att hundarna voro slut, att Siwash
och Babette måste skjutas innan den första milen
tillryggalagts, att återstoden av dem voro nästan
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
