Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Långt senare, för omkring 3000 år sedan,
inrättade fenicierna, hvilka då stodo på höjdpunkten af
sin makt, astronomien eller, riktigare sagdt, astrologien
till en verklig troslära.
Heliopolis var alltifrån den aflägsnaste forntiden
berömdt för den soldyrkan, som gaf staden dess
namn[1].
Den tyriske Herakles var dess sinnebild.
Tillbedjan af månen var oskiljaktig från soldyrkan, och
nytändningarna — de nya månarna eller neomemierna
— gåfvo anledning till högtidliga fester. Venus,
Merkurius, Jupiter och Saturnus voro lika många
gudomligheter, som dyrkades. Fenicierna vägledde sig på
hafvet efter Lilla björnens stjärnbild, som de kallade
Cynosuros — »hundsvans» — medan Stora björnen,
som af grekerna kallades Helix, tjänade dessa till
vägvisare.
Hebréerna ha i sin bibel angifvit: Stora björnen,
Asch, det vill säga den, som vrider sig; Plejaderna,
Kimahy det är: åtrån (efter våren, hvars ankomst de
bebådade för 3500 år sedan); Orion, Kesil, det är,
stjärnbilden, företrädesvis så kallad; Draken, Nakhasch,
hvars mest lysande stjärna utmärkte nordpolen; och
slutligen solens boningar eller hus i djurkretsen, de
så kallade Masarotts.
Hebréerna hade hämtat sina elementära
kunskaper från egyptierna. Dessa senare tillskrefvo Hermes,
som de läto lefva omkring år 3900 före vår
tidräkning, grundandet af sin astronomi. — Omkring år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
