Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 27 februari 1843, den 27 januari 1880 och
den 17 september 1882 såg man en komet rusa rakt
mot solen, på några timmar fullborda sitt hvarf kring
henne med en hastighet af 500 000 meter i sekunden
och släpa med sig en rätlinig svans af flera millioner
mils längd.
Ingenting visar oss ännu, att de gaser, hvilka
sammansätta kometernas kärna, äro fullständigt
oskadliga och att, vid ett sammanträffande med jorden,
hvilket skulle vara häftigare än mellan två snäll ta g
— kometerna flyga nämligen fram ännu hastigare än
jorden — rörelsens förvandling till värme och
kometgasernas förening med vår atmosfers syre icke skulle
kunna medföra en allmän brand af den värld, i hvilken
vi lefva. Säkert är, att om astronomerna
tillkännagåfvo i tidningarna den bestämda dagen och timmen
för jordens sammanträffande med en flammande komet,
som man såg småningom närma sig ur rymdens djup,
skulle politik, handel, börsspel äfvensom alla nöjen
hastigt blekna. Utsikten till en så nära förestående
undergång skulle uppskaka äfven de modigaste, och
samhällsorättvisorna och olikheterna skulle utplånas
inför den fruktansvärda hotelsen. Hvem vet hvad
följden skulle bli af ett dylikt sammanträffande!
Hvarifrån komma kometerna? Om de komme
från den rymd, som utsträcker sig utanför vårt system,
skulle deras banor vara mindre krökta än de äro.
Dessa banors form angifver snarare såsom ursprung
vårt eget solsystem. Alla de kometer, hvilkas
återkomst iakttagits, ha aflånga ellipser, hvilkas ena ända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
