Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2, februari 1899 - Trollsnurran. Ett vetenskapligt problem. Af F. Legge. (Ur »The Pall Mall Magazine»)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
påfallande förklaringame är, att
operatörens andedräkt har något att göra
därmed. Att andedräkten kan få
papperet att rotera är otvifvelaktigt, och
då experimentet utföres med flera i
sällskap, så kunna okynniga personer
någon gång söka underlätta
operatörens bemödanden genom att blåsa från
andra sidan af bordet. Detta slutar
dock i allmänhet därmed, att flöjeln
seglar uppåt och lämnar nålen helt
och hållet, medan rörelsen hos flöjeln
i bästa fall sker ryckvis, hvilken
rörelse är lätt att skilja från den järn na
och likformiga rotering, som äger rum
under inflytande af handen ensamt.
Om någon emellertid är skeptisk med
afseende på denna punkt, så behöfver
han endast vända bort hufvudet, då
experimentet utföres, eller binda en
näsduk för mun och näsa under
operationen. I båda fallen skall man snart
öfvertyga sig, att hvad hälst än rör
papperet, så är det åtminstone icke
andedräkten.
Enligt en annan teori, är det
handens värme, som försätter papperet i
rörelse. Detta var den förklaring, som
gafs af den franska vetenskapliga
tidskriften la Nature, i hvilken första
redogörelsen för trollsnurran förekom.
Där förklarades på det mest
vetenskapliga sätt, hurusom handens värme
ger den närmast omgifvande luften en
högre temperatur än den som är längre
bort, hurusom den sålunda bildade
luftpelaren i följd af sin mindre täthet
får en uppåtstigande benägenhet och
hurusom hon, därvid träffande de
lutande planen af papperets undre yta,
förorsakar en roterande rörelse hos
detsamma. Men olyckligtvis håller denna
teori icke mer streck, om den sättes
på prof, än någon annan. Ett stycke
papper, klippt i spiral, roterar
visserligen, om det i sin medelpunkt
upp-hänges i en pelare af upphettad luft.
Enligt denna princip rör sig en
miniatyrspiral eller orm, som man stundom
ser fästad vid ett lampglas. Rörelsen
orsakas i detta fall af den
omständigheten, att spiralen öfver allt erbjuder
ett lutande plan mot den uppstigande
luften. Men en sådan spiral kan röra
sig endast åt ett håll; och det vore
lika förnuftigt att vänta sig, att en
velociped skulle af egen kraft gå
uppför en backsluttning som att hoppas
att få spiralen att röra sig omväxlande
från höger till vänster och från vänster
till höger, såsom vår snurra gör. Och
än mer, om vi i stället för den fyrkantiga
flöjel, som visats i fig. 3, taga en flöjel
utan några lutande plan alls (fig. 7),
så skola vi finna, att den likaväl
motsvarar sitt ändamål. Och slutligen,
om handen afkyles i vatten eller is,
till dess termometern visar henne
inne-hafva samma temperatur som den
omgifvande luften, åstadkommer hon ändå
alldeles samma verkan som förut. Vi
kunna därför med säkerhet sluta, att
drifkraften icke är värme.
Är den kanske elektricitet? I trots
af alla populära vetenskapliga
handböcker, har hittills ännu så litet
kommit till den ovetenskapliga
allmänhetens kännedom om elektriciteten, att
den för denna förfaller som en nyckel,
som är i stånd att öppna alla dörrar.
Men det är lätt att visa, att
elektriciteten har lika litet att göra därmed
som värmet. Det vanliga
guldbladselektroskopet påvisar förekomsten af
elektricitet genom utslag af
guldbladen, och det är så känsligt, att en
elektricitetsmängd, som kan uppfattas
därmed, en torr dag kan fraraalstras
genom att endast gnida
messingsskruf-ven, som upptager elektriciteten, med
ett kattskinn. Men om man nu, när
pappersflöjeln snurrar som fortast,
hastigt borttager handen från papperet
och lägger den på elektroskopets
mot-tagningsskifva, så stanna guldbladen
stilla, visande sålunda, att ingen
elektricitet alstrats af handen. Återigen
om en person ställer sig på en
isole-ringspall (d. v. s. på en pall med
glas-fotter), med handen på konduktom till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
