Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4, april 1899 - Fången på Cayo Toro. (»A lost American») En berättelse från Kuba af Archibald Clavering Gunter. Öfversättning af J. Granlund. Andra boken. Det brinnande plantaget - Fjärde kapitlet (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riktat dem pä sin plågoande
negergossen. Han brummar betydelsefullt:
»Diablo l El Americano rico följer
senorita Maria i hälame. Han friar
också till hennes blickar.»
Härvid få hans ögon ett uttryck af
svartsjuk oro och fyllas af latinska
tårar, medan han slår ihop händerna af
liflig smärta, stönande: »Maria ser
ständigt på honom; hon ser aldrig på
Men-doza mera. hifeliz Mendoza, som
bär sina finaste plagg inför hennes
ögon, han kommer inte längre i
betraktande. En kastilian af renaste blod
försmås för en amerikansk gris!»
Därpå hviskar han i en tyst suck af
förtjusning: »Santos, men hon är skön!
Ojos criollos, ah, kreolerögon! Om
jag blott kunde se signalen från
toppen af kullen. Dä skulle jag veta. om
i natt plantaget och hon, 0, Diablo
hon!» — Och han smyger sig undan
genom de blommande buskagen och
de prunkande trädgrupperna för att
sorgfälligt undersöka Purpurbärget och
se, om han icke från någon ännu icke
iakttagen punkt skulle upptäcka
signalen till sin blifvande triumf.
Och Menoza har värkligen rätt. O jos
cnollos äro vackra. Åtminstone
tycker Temple det, när han och
Denni-son, efter att ha genomströfvat några
länga alléer af lindhäckar och af hvita
blommor täckta apelsinträd, komma
fram till en liten öppen plats i
trädgården, där en, fontän plaskande sprider
svalka, och fa syn pa en vacker tafla.
Svängande vårdslöst i en
hängmatta med en liten söt fot, från hvilken
en allt för stor sko fallit af, stickande
kokett ut frän densamma, anträffas
plantagets unga härskarinna. Två
grof-stammiga palmer uppbära den
svängande hängmattan, beskuggande den
med sina vackra blad. Medan en
eller två af hennes mörkhyade
slafvin-nor fläkta svalka till henne, betäckt
med praktfulla kubanska blommor, som
kastats öfver henne af plantagets
arbetare såsom födelsedagspresent, ligger
Maria makligt utsträckt i féliknande
behag, omgifven af en pyramid af
prunkande färg, som inramar men ej
förhöjer den skönhet den täcker.
Denna skönhet förhöjes nu af en
sällsam rörelse, som kommer Marias
mörka ögon att blygt sänka sig och
hennes kinder att glöda, ty hon känner
igen Temples steg, som närma sig
— steg som hon redan börjar
längta efter.
Då Howard ser på henne, är Maria
Vidal just en knopp, som håller på
att slå ut, en flicka, som för första
gången erfar en kvinnas känslor —
fröjdande sig däråt, upphöjd däraf,
och dock rädd för deras styrka —
ehuru de äro af en så ren glöd som
någonsin värmt en flickas hjärta.
Till henne har han kommit, denne
prins med den ljusa hyn, denne
riddare med de kastanjebrun a ögonen
och ett soligare hår än som är
vanligt hos de kavaljerer, som omgifva
henne.
Ingen, alltsedan hon kom hem från
klosterskolan i Havanna, har satt
hennes hjärta i brand, förrän denne
nordiske affärsprins med öppen hand,
manlig skönhet och lyckligt sätt kom för
att låta henne finna jorden vackrare
och solen klarare än förut.
»Jaså, ni äro ändtligen vakna nu,
lata Caballeros/» säger hon ifrigt men
med låtsad sorglöshet, ty med
kvinnans lidelse följer äfven kvinnans list.
»Jag hoppas, att Pomp inte förtalat
mig!» skrattar Temple, kastande en
orolig blick på sitt faktotum, som med
stolt själfkänsla står under sin röda
solskärm, latande Rosalia och andra
mörkhyade skönheter beundra honom.
»Nej, jag har inte sett något än,
massa Howard», infaller mr Smith
försiktigt.
»Men han är på god väg!»
skrattar Maria. »Han höll just på att
berätta mig, huru vackra de unga
damerna i Xew-York äro! Han har
också meddelat mig, hvad jag hop*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
