Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:o 6, juni 1899
- Skogsdröm. Af Ingemar Finne von Melsted
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| Årgr. II. | Juni 1899. | N:o 6. |
|
| ILLUSTRERAD MÅNADSSKRIFT. |
| ============================================== |
SKOGSDRÖM.
Jag drömmer mig en dunge i dunklaste skogen
långt öfver slätt och dal och häfvande haf,
där ännu aldrig mannen med yxan och plogen
har plöjt sin mark eller märkt genom bark
och saf.
Med väskan tung jag hemåt mot aftonen vänder
och sjunger för frihet och fröjd min skallande
sång:
Ho, ho, halihej, hurra för mina länder,
hurra för min skog och min jodlande jägargång!
Omsusadt af vaggande furors brus står huset,
jag reste på mossa och barr vid dvärgsjöns
strand,
och spejande silar sommarsolen ljuset
på kådiga bjälkar och halmtakets stubbiga rand.
Och näckbladen gunga, änderna flaxa i vassen,
vid grundet står gäddan still och lurar på
spigg-
Stum lyssnar haren bak stenen och lyfter tassen
till språng öfver gläntor och branter, skygg
och pigg.
På dörrens tröskel mig möter med famnen min
flicka,
och pilten jollrar ur vaggan vaken och kry.
Min snugga jag tänder och tömmer i
skummande dricka
en skål för min flicka, mig själf och piltens gry.
Men skymningen sjunker, stjärnorna skymta i
natten,
tyst irra skogens skuggor från gren till gren,
och näckens rosor slumra på mörknande vatten
vid vågornas döende dans mot mossa och sten.
Som skogarnes kung jag går öfver kända stigar.
Min bössa smäller och fäller orren i flykt
och hvarje kråka och krypande räf, som
bligar
ur boet, han trodde tryggt för jägaren bygdt.
Till aska brinna härdens sprakande bränder,
och uret slår sitt manande elfvaslag.
Min pipa slocknar, med stånkan i krutstänkta
händer
jag humlebrygden dricker i dröjande drag.
Ingemar Finne von Melsted.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:55:46 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/varia/1899/0326.html
