Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6, juni 1899 - Själslifvet och dess mysterier. I. Stigmatisationen (Korsfästningsmärkningen). Af Anton Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÄLSLIFVET OCH DESS MYSTERIER.
1.
STIGMATISATIONEN
(Korsfästningsmärkningen)
af ANTON NYSTRÖM.
Bland företeelser, som fått namn af
»under», har den s. k. stigmatisationen
(af stigma = bränn-märke), eller
märkning med blödande sårnader å samma
ställen på kroppen som Kristus vid
korsfästningen, länge varit mycket
omtvistad. Den har varit föremål för
otaliga troendes vördnad och för många
tviflares förlöjligande. Företeelsen är
dock alls icke otrolig och kan lätt
förklaras. De, som ansett den som ett
»under», ha däri sett ett tecken på
Guds särskilda ynnest, som visats dem,
hvilka hängifvit sig åt betraktelsen af
Kristi lidande på korset. Tviflame
åter ha — liksom för resten äfven de
förre — ej kännt till själsstämningames
inflytande på kroppens organ och
väf-nader.
Allt sedan munken Franeiskus af
Assisi stigmati serades i 131de årh. —
det första kända fallet — har
stigmatisationen iakttagits på ett 70-tal
religiösa svärmare intill vår tid, och
slutligen har företeelsen blifvit
underkastad en vetenskaplig granskning, som
fullständigt belyst densamma och
af-lägsnat hvarje tvifvel om dess
värklig-het. Hvad som dock fått sitta
emellan, har varit »undret». Sådan är
utvecklingens gång.
Jag nämnde själsstämningames
inflytande på kroppen — ett ämne,
som jag framdeles kommer att
närmare afhandla i Varia — ja, de äro
af sådan betydelse, att ett förbiseende
däraf skulle vålla många bryderier,
mystifikationer och misstag både bland
den stora allmänheten och forskarne.
För att blott framhålla ett exempel,
vill jag påpeka, hurusom man i
hypokondri kunna tydligt iakttaga hjärnans
inflytande på en mängd kroppstillstånd.
Genom oaflåtligt grubblande Öfver vissa
organ, förändrar hypokondrikern deras
funktion, framkallas oordningar i
matsmältningen och hjärtverksamheten,
smärtor och svullnader o. s. v.
I fråga om stigmatisationen, ha vi
främst att afse det tillstånd, som kallas
ckstas, som är så betydelsefullt för
framkallandet af en mängd nervösa
tillstånd, då det förändrar nervsystemets
vanliga funktioner. Ekstasen är
människans fullständiga hänryckning under
inflytande af en viss föreställning,
hvar-• vid hon blir frånvarande för det
värkliga lifvet.
I den religiösa ekstasen försjunker
hon i inre betraktelser, inre åskådning
af religiösa bilder, hvarvid det yttre
lifvet liksom försvinner, de yttre
sinnena bli alldeles overksamma, under
det det subjektiva lifvet, fantasien med
ty åtföljande hallucinationer får
fullständig öfvervikt.
* . *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
