Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6, juni 1899 - Själslifvet och dess mysterier. I. Stigmatisationen (Korsfästningsmärkningen). Af Anton Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lan vingame bilden af en körsfäst man.
Denne närmade sig Franciskus, så att
han nästan var i beröring med honom,
och försvann efter en stund. Då han
återkom till sig själf från ekstasen,
fann han blödande märken å händer
och fötter samt i vänstra sidan, och
dessa sågos sedan af flere personer.
De öfriga, som stigmatiserats — och
beskrifvits af fullt trovärdiga vittnen —
ha alla varit asketiska munkar och
nunnor med undergräfd hälsa och med
en från lifvets värkligheter dragen
själs-verksamhet; de fleste ha af hållit sig
från föda under långa tider.
De mest kända, på hvilka denna
företeelse iakttagits, ha varit: Gabriella
de Piczolo i Aqvila, som fick
lansmärket 1472, Klara-di Pugny, som
märktes på samma vis 1514, Katarina af
Raconisioy som fick törnemärkena 1583;
Cecilia de Nobili fick lansmärket 1514,
Veronica Guiliani fick törnemärkena
1694 och sedan spikmärkena. Med
törnemärkena stigmatiserades äfven
Maria Razzi å ön Chios, Maria Villani,
Vincenza Ferreri i Valencia och Joanna
Maria i Roveredo. I somliga fall
har hallucinationen endast åtföljts af
smärta vid sårställena, utan synliga
sår, såsom hos Katarina af Spina,
Ursula af Valencia, Maria
Magdalena di Pazzi och Mechtildis von
Stanz: Hieronyma Carvaglio hade
smärtor i händer och fötter där
spik-märkena funnos, under det lanssåret
var öppet och blödande hvar
fredag, den dag då Kristi lidande i
synnerhet åmindes. Bland män, som
blif-vit stigmatiserade, må här nämnas:
kapucinermunken Benedikt från
Reg-gio, med märken efter törnekronan
1602, en lekmannabroder, Carlo di
Sacta fick lansmärket i sidan, två
fran-ciskanermunkar, Angelo del Paz från
Perpignan och Nicholas från Ravenna
samt premonstratensermunken Dodo
buro många år alla märkena. Flere
fall äro kända, där äfven män utan
yttre synliga märken på bestämda ti-
der erfarit de smärtsamma
förnimmelser, som åtfölja de förra.
Äfven nyare tider hafva att uppvisa
exempel på stigmatisation, såsom
Maria af Mörl (f. 1812), Katarina
Emmer ich från Diilmen (d. 1824), Maria
Dominica Lazzari (f. 1815 i Tyrolen),
en kvinna kallad *Extatiskan * från
CaldarOy som var föremål för många
diskussioner i midten af vårt
århundrade, och ändtligen den på senare år
så bekanta Louise Lateau från
Bois-d’Haine i Belgien, som 1868 efter en
påkommen blodkräkning och ett
anfall af ekst as en fredag började blöda
från ett sår i vänstra sidan;
blödningen förnyades följande fredag och
åtföljdes nu af blödning från sår å
händernas och fotternas in- och utsida. Alla
fredagar förnyades blödningarne och
efter ett halft år uppträdde de äfven
å pannan och senare äfven å
skuldrorna, först nattetid, sedan på dagen
och varade i början 7—8 timmar,
slutligen 1—2 timmar. Detta fortfor ännu
1875, då berättelserna om Louise
Lateau upphöra.
Klen, sjuklig, uppfödd i armod och
okunnig, led hon af bleksot och
hysteri, med anfall af ekstas, hvarunder
hon var medvets- och känslolös. Hon
ägnade sin tid åt skötsel af sjuka och
åt liksvepning, uppgående i den
katolska kyrkans religiösa bruk; hvar
141de dag gick hon till skrift och
visade en synnerlig hängifvenhet för
Golgatas lidanden.
Det var att vänta, att på en tid,
då man så lätt kom till rätta med
undren i Lourdes och Salette i enlighet
med okunniges berättelser, det
katolska Belgien ej skulle lämna detta
tillfälle obegagnadt för att komma den
vacklande tron till hjälp. Präster och
troende, bland andra äfven en stackars
läkare, Lefébre, professor vid det
katolska universitet i Louvain, ha efter
undersökning förklarat Louise Lateau
ha varit föremål för ett under, eller
inverkan af den gudomliga nåden; den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
