Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6, juni 1899 - Litteratur - Edvard Brandes. Af Gavroche - Troskabspröven. Af G. J. - Pappa Goriot. Af K. J—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar uppträdt såsom teaterkritiker.
Nu ägnade han sig under en utrikes
resa mera helt åt detta studium, och
frukten däraf blef två böcker » Dansk
Skuespilkunst» och »Fremmed
Skuespilkunst».
Vid sidan af dessa studier
intresserade sig Edvard Brandes mycket för
politiken. Han äger en klar, praktisk
blick för lifvets realiteter och sannolikt
ett icke ringa maktbegär. Efter många
svårigheter och en häftig agitation från
hans motståndares sida, lyckades det
honom 1880 att komma in i
Folketinget. För att skaffa sig ett organ
för sina politiska idéer började han
från 1884 utgifvandet af den bekanta
danska tidningen »Politiken». I
dennas spalter har han städse spelat en
ledande roll. Om också icke hans
politiska artiklar rönt så mycken
uppmärksamhet, har hans omdöme Öfver
allt nytt i teater- och litteraturväg haft
så mycket större inflytande. Hans
fördomsfria uppträdande som kritiker har
väckt ondt blod på vissa, ej minst
re-^ ligiösa, håll i Köpenhamn. Och den
konservativa opinionen mot honom har,
som bekant, efter hans senaste novell,
»Det unge Blod», resulterat i ett
sed-lighetsåtal.
Bland de skådespel, som Edvard
Brandes skrifvit, kunna nämnas
»Lægemidler», »Gyngende Grund», »En
Forlovelse», »Kjærlighed», »Under Loven»,
»Muhammed», »Asgerd», m. fl. De
genomandas alla af en stilla men
intensiv stämning, bitter och sorgmodig,
och synas vara uttryck på samma gång
for en oförsonlig radikalism och en
hopplös pessimism. Gavroche.
TROSKABSPRÖVEN.
De grunda fåror, i hvilka den unga
danska litteraturen för närvarande
börjat flyta fram, gör att man icke utan
en viss misstro öppnar en bok från
hinsidan Sundet, äfven när Peter
Nan-sens namn finnes på titelbladet. Man
har för ofta funnit, att en ypperlig
stil, en ända in i de minsta detaljer
konstnärligt utmäjslad form endast är
till för att dölja ämnets obetydlighet —
ifall det lyckas. I denna samling
småhistorier är förf. ingenting annat än
stilist, och när en person, den där
redan sagt så mycket som Peter Nansen
gjort, nöjer sig med att säga det
minsta möjliga — visserligen på ett
ypperligt sätt — blir man föga glad.
Och Nansen är icke ensam om detta.
Han och en ännu större ha bildat
skola och ledt lärjungame in i en
återvändsgränd, där alla gjort på stället
hvila och det utan att visa ringaste
lust för ett återvändande till platser,
där sol lyser och friska vindar blåsa.
Är det trötthet detta eller något än
värre? Problemet kärlek —
naturligtvis sinnlig kärlek, ty på någon annan
art däraf synas dessa idealiserande
materialister ej vilja tro — vrides och
vändes på alla sätt — och snart nog
torde det vara uttömdt. Hvad
återstår sedan?
I Judiths Ägteskab var dess förf.
endast den öfverlägsne stilisten och
litet psykolog, men det var han nog
endast därför, att han ej kunde slippa.
Och häll re än han gaf en antaglig
förklaring, nöjde han sig med att låta
upplösningen komma från en den allra
fattigaste lilla kvinnolögn, som till på
köpet ställde Judiths klokhet i en mycket
misstänk dager. I sina sista
småhistorier behandlar förf. som en
öfver-dådigt skicklig virtuos ämnen, hvilkas
litenhet det tydligen gör honom ett
elakt nöje att servera sina beundrare.
Förströelse skänka de, men
behållningen blir precis lika med noll.
G- /•
PAPPA GORIOT.
Det är en sympatisk gubbe den där
pappa Goriot — sympatisk trots all
sin girighet och inskränkthet. Som
sä-deshandlare i Paris grundar han sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
