Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7, juli 1899 - Fången på Cayo Toro. (»A lost American») En berättelse från Kuba af Archibald Clavering Gunter. Öfversättning af J. Granlund. Tredje boken. Fortet på Cayo Tory - Åttonde kapitlet (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en förtviflad strid med de spanska
trupperna.
Detta rykte var emellertid så
sväf-vande och obestämdt, att hon, efter
att ha rådgjort med sin far, ej nämde
det för sin syster, ehuru hennes hjärta
mycket ömmade för Laura — enär
generalkaptenen Joveller öppet
proklamerat död för alla fångar som togos
med vapen i hand.*
Med fruktan sålunda i bådas hjärtan
för den man, som hade Lauras kärlek,
voro de angelägna om att lämna Kuba.
Som deras telegram till New York och
Havana ej blifvit besvarade af mr
Temple, hade miss Blanche, som
blifvit nervös och upprörd, plötsligt utropat:
» Lauras kaffeplantage I»
»Ja, jag kan gärna löpa in i
Guan-tanamo. Det ligger på hemvägen till
New York, och där skola vi kanske
anträffa honom», hade fadern svarat.
»Naturligtvis måste Howard vara
däri» hade flickan ropat med
förhoppningsfull röst.
Däraf kom det sig, att Hermes två
dagar förut inlupit i Guantanamobukten.
Men i den lilla staden Caimanera hade
passagerarne ingenting erfarit om
Howard Temple. Ehuru Grayson själf
varit uppe vid bärgskaffeplantaget för
att interviewa superintendenten hade
han återkommit utan underrättelser om
sin saknade yngre bolagsman.
Under faderns bortovaro i det inre
hade döttrarne slagit dank på
lustjaktens däck och sedan för att få
omväxling i enformigheten hade de, då
landvind blåste upp, låtit ro sig till den lilla
staden och fått mottaga hyllning af de
få spanska officerare som skyndat ned
från det gamla fortet och af några
utländska köpmän, som sökte göra sig
angenäma.
Och med hvarje timma hade miss
Blanche, ehuru hon flirtade ganska snällt
i låtsad likgiltighet för frånvaron af sin
• På grund af denna order medger spanska
regeringen afrättandet af 43,000 fångar under
det tioåriga kriget.
fastman, blifvit allt mer och mer difficile,
hennes lynne alltmer ombytligt och
upp-rördt, .ända till dess Grayson suckat
för sig själf: »Vid Gud, jag är tvungen
att på ett eller annat sätt få den här
karlen ur hennes sinne.»
Då han därför denna dag råkat träffa
Dennison i Caimanera, hade han bjudit
honom att återvända hem till New York
i sällskap med honom på hans lustjakt.
Denna inbjudan hade George antagit
med förtjusning, enär hans göromål
på ön voro afslutade.
Vid ankomsten till Havana på väg
till New York hade
tidningskorrespon-denten erhållit ett kabeltelegram från
sin tidning, som beordrade honom att
besöka östra ändan af ön och dkrifva
några bref om de konflikter, som
ägde rum på höjderna kring Santiago
mellan rebellerna och spanjorerna. Af
detta har han sett ungefär allt hvad
han tror kan intressera den yttre
världen och är sjuk af den barbariska
blodsutgjutelsen i det mördande krig,
där fångame, så fort de äro tagna,
slaktas likt får. Därför är han
särdeles belåten med att få företaga
hemresan från Kuba på den vackra hvita
lustjakten.
Då han ser den ankommande
båten, är Grayson också belåten. Han
säger därför till sin dotter helt
upprymd: »Min förste unge man.»
»Åh, är han? Ja, jag kommer ihåg,
jag tror jag såg den där herm hemma
hos oss i New York under några
sekunder. »
ögonblicket efteråt är båten
långsides, och som Laura skyndat upp från
sin hytt, blir Georges, då han träder
på Hermes9 snöhvita däck,
presenterad för ett par mycket vackra unga
damer.
» Min styfdotter, miss Morales och min
dotter, miss Grayson; mr Dennison»,
säger värden lätt.
Då damerna besvara hans hälsning
säger George, aftagande sin
halmhatt: »Er kavaljer under resan», hvarpå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
