Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7, juli 1899 - Fången på Cayo Toro. (»A lost American») En berättelse från Kuba af Archibald Clavering Gunter. Öfversättning af J. Granlund. Tredje boken. Fortet på Cayo Tory - Nionde kapitlet. »Lyckligen Ortiz!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lutar sig öfver relingen akterut och
undrar om en haj, ifall hon hoppade
öfver bord, skulle godhetsfullt göra
slut på hennes kval.
»Ortiz, er cocktail är färdig!» ropar
Graysons röst upp genom kappen.
»Jag — jag är beredd för cocktailen »,
svarar spanioren. »Damerna torde
ursäkta. »
Och kastande en blick på flickan, hvars
hjärta han genomborrat, mumlar han:
»En stolt själ», därpå suckar han
med stor lättnad. »Hon har inte hört
något; Gud hjälpe mig, hon har
ingenting hört.»
»Kom ned, Ortiz», ropar Grayson.
»Det är långt mellan snapsarna.»
»Jag är hos er dentro de pcco»,*
skrattar spanioren. Kastande en snabb
blick på den sköna varelsen han träffat,
iakttager han, att den unga flickan i
all sin skönhet står stolt, rak och
högdragen med de blå ögonen strålande
som safirer men kalla som isbärg, och
han mumlar för sig själf: »Hon har den
rätta stoltheten och är nog desperat för
att kasta sina behag i mina armar.
O, lycklige Ortiz!» När han sålunda
styr ned till den vackra kajutan på
Hermes, finns ingen ombord så lycklig
som denne spanior, som lämnat
för-tviflan efter sig på lustjaktens hvita däck.
Smygande sig till sin syster hviskar
Laura med en röst full af förebråelse:
»Blanche, du gaf Ortiz Howard
Temp-les förlofningsring.»
»Och se hvad jag fått i stället!»
ropar flickan hållande upp handen.
»Se på den! Ser du mina initialer
i den?»
»O, himmel! Samma ring du gaf
Howard.»
»Den samma han svor att bära till
sin död, men som han gaf Maria
Vidal. Åh, hvad hon måste ha älskat
honom djupt: hon pantsatte den. Men
mr Temple ska få veta, att lätt sinne
gör lätt hjärta.» Och flickan brister
*) Inom ett ögonblick.
i ett skratt, klingande men förtvifladt,
och säger hånfullt: »Hvad jag skall
kokettera för gamle öfverste don Quixote
Villalonga på fortet i afton. Han
bugar sig för den amerikanska
arftager-skan.»
»Blanche, vi böra inte fara iland»,
hviskar Laura.
»Hvarför inte? Officerarne äro
angenäma; jag kan förkofra min spanska;
aftonen kommer att bli sval.»
»Ja, men hörde du inte sefior Ortiz
säga, att gula febern brutit ut?»
»Gula febern! Utmärkt; detta gör
platsen desto mer inbjudande. Jag
tycker om gule Jack», hånler miss
Grayson bittert. »Det är den ende, som
inte är obeständig. Han öfverger en
sällan före döden. Dessutom», hon
talar nu med förtviflan i tonen, »måste
jag komma ifrån mina tankar! Hvad
som hälst för att komma mig att glömma.
Någonting för att komma mig att tro,
att detta är en dröm! Åh, tro inte,
att jag ej vet, att det är ett faktum!»
ropar hon till svar på systems halft
förfärade blick. »Jag har nu af två
pei soner fått veta, att Howard Temple
befunnit sig vid en annans sida.»
»Omöjligt! Jag kan inte tro det!»
»Det skulle inte jag häller, om inte
fakta sade mig det. Howard möter
mig inte, emedan han föredrar att
stanna hos henne. I annat fall skulle
vi ha funnit honom någonstädes. Kom
inte och säg mig, att en person, så väl
bekant som mr Temple och med så
ofantliga affärsintressen som dina att
fram-häfva honom, kan försvinna ens på
denna barbariska ö utan att lämna ett
spår efter sig. Men jag vill inte tänka
därpå. Öfverste Villalonga eller någon
af hans galante officerare skola komma
mig att glömma, åtminstone för
ögonblicket. Nå, Laura, följ med mig till
fortet! Hvad som helst för att få mig
bort från mig själf. Om du inte följer
med, går jag ensam!»
»Kom ihåg kreolernas uppfattning
af det passande!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
