Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10, oktober 1899 - Själslifvet och dess mysterier. III. Själsstämningen och den kroppsliga hälsan. Af Anton Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen den glädje han erfor vid sista
triumfen i Paris.
Maupertuis är ett annat exempel;
på grund af sårad egenkärlek genom
Voltaires satirer emot honom i (dennes
»Tombeau de la Sorbonnet och
»Aka-kia», 1752, där M. blef illa
medfaren) fick han ett häftigt feberanfall
åt-följdt af allmänt kroppsligt lidande;
och hans ömtålighet torde böra anses
som den allmänna orsaken till hans
försvagade hälsa och död.
Ludvig XIV:s store finansminister
Colbert dog (1683) af grämelse, då
kungen på det otacksammaste sätt
behandlade honom med grofheter,
emedan han ej kunde skaffa nog pängar
till krigens fortsättande.
Den utmärkte kardinal Ximenes
träffades af ett liknande öde: då Karl V
1516 blifvit kung i Spanien,
väsentligen genom Ximenes, befallde han denne
att draga sig tillbaka, hvilket så grep
honom, att han få timmar därpå afled.
Kung Venceslav afBömen dog(i4i8)
af förskräckelse, då Husiterna under
Ziska gjort uppror och kastat 13
råds-herrar ut från rådhuset genom
fönstren.
Den ädle Albuqeurque,
grundläggaren af portugisernas välde i Indien,
blef, då Portugals kung Emanuel
visat honom otack och afsatt honom
såsom vice-kung i Goa, så gripen häraf,
att han kort tid därpå afled (1575).
Englands store republikanske
styresman O. Cromwell gick under
väsentligen genom själsskakningar: sorg
öf-ver en dotters död, oro för
konspirationer för en allmän resning, fruktan
för mordplaner m. m. Han blef till
sist likgiltig för statsangelägenheter,
förlorade sin själsspänstighet och
kroppskrafterna sjönko; snart inställde sig en
feber, som öfvergick till tertiär frossa,
hvars anfall blefvo synnerligen
våldsamma, så att kraftnedsättningen i hög
grad tilltog. Den häftiga febern gjorde
ändtligen, 14 dagar efter sjukdomens
början, slut på hans lif (1658).
Den frisinnade franske statsmannen
och författaren Benjamin Constant
dog af moralisk smärta, då han såg
1830-års-revolutionen, i stället för att
tillfredsställa hans lifliga
förhoppningar, tillintetgöra dem och despotismen
i stället för friheten rotfästa sig.
Undersökningen af hans kropp visade, att
intet för lifvet viktigare organ var
skadadt.
Det lider intet tvifvel, att zar
Alexander III dog af anarkistskräck. Denne
autokrat, som användt de hårdaste
medel för att skrämma nihilister och
andra missnöjda i sitt land och som blef
skräckens sinnebild för otaliga, tärdes
själf långsamt af skräck. Han
undgick alla yttre attentat; i själfva
verket dödades han dock stycke för stycke,
ty ständigt fruktade han mordattentat
af anarkister, h vari genom hälsan
småningom nedsattes, så att lifsfunktionerna
slutligen på dödbringande sätt stördes.
Erfarenheten har visat, att mången
kraftig personlighet efter lång tids sorg
eller oro slutligen tillintetgjorts häraf,
och att det finnes en grad af
ansträngning och trötthet, för hvilken
människonaturen dukar under. Såväl
själs-som kroppskrafterna utslitas ofta med
den annalkande ålderdomen,
synnerligast då själskval ej tillstädja värklig
hvila. En sund religion eller filosofi
kan å andra sidan upprätthålla
själs-och kropps-harmonien, trots de
svåraste stormar, d. v. s. den kan sprida
den nödvändiga nervkraften från
hjärnans högsta centra till alla delar af
organismen och genom hvila samt
själf kontroll bevara helsan.
Afse vi själsstämningens kurativa
inflytande på sjukdomar, så har
läkarevetenskapen samlat en rik erfarenhet,
som utvisar, hvilken förmåga hjärnan
besitter att reglera organismens alla
förrättningar. Huru ha ej de största
läkare framhållit, att t. ex. lungsoten,
som är den mest dödliga af alla sjuk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>