Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10, oktober 1899 - Själslifvet och dess mysterier. III. Själsstämningen och den kroppsliga hälsan. Af Anton Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
domar, i högst betydlig grad hejdas i
sitt förlopp af den energi, som kan
gifvas den sjuke genom egen och
andras uppmuntran och som låter
honom oförtrutet sköta sig på ett
rationellt sätt och gifva tillbörlig
spänstighet åt nervsystemet. Promenader och
aktiv gymnastik m. m. är därför från
tvåfaldig synpunkt här af så
hälsobringande verkan. De sjuklingar, som
hålla sin hjärnspänstighet uppe och ej
försjunka i hopplöshet, förlänga sitt lif
ofta med flere år, under det de
modlöse hastigt duka under.
Detsamma iakttages i många
epidemier; det är ett konstateradt faktum,
att de, som oförskräckt möta faran och
ej änglas för att möjligen få
sjukdomen, kunna gå fria, fastän de
dagligen utsätta sig för smittans inverkan
(t. ex. läkame), under det de, som föga
utsätta sig för sjukdomen, kunna falla
offer därför, blott emedan organismens
motståndskraft blifvit nedsatt genom
moralisk feghet och tanken på epidemien.
Det är sålunda i Rio Janeiro en
känd sak, som ock läkame därstädes
framhållit, att rädsla för gula febern
i många fall är den närmaste anledningen
till insjuknande. Vid en svår epidemi
1880 började af en händelse sjukdomen
tämligen starkt ombord å de svenska
fartygen i Rio Janeiros hamn och
följden häraf var, att de vid feberns
härjningar ovanda främmande sjömännens
samtal och tankar alltid rörde sig om
epidemiens härjningar och de sjuke
kamraterna, ett faktum, hvarpå läkame
lade stor vikt.
Af största vikt är ett meddelande,
som dr Buchner i Mlinchen nyligen
lämnat angående acklimatisering i
tropiska nejder, särskildt i Afrika, där
han vistats flera år. Som bekant
dukade ett ofantligt antal européer
under genom klimatet, men en närmare
undersökning har visat dr Buchner, att
oandlig spänstighet och verksamhet
förminska mottagligheten för klimatiska
sjukdomar; de lägre klasserna blifva
vida lättare och oftare angripna än de
bildade klasserna.»
Det är vidare bekant, att blodbrist
och rubbningar inom tarmområdet o. a.
nutritiva rubbningar hos nervösa och
sinnessjuka i allmänhet ej kunna på
ett så omedelbart sätt häfvas genom
de vanliga materiella medlen som hos
personer med friskt nervsystem.
Det psykiska eller cerebrala
momentet spelar en stor roll härvid, och så
länge ångest och sömnlöshet utmatta
kroppen och förhindra näringen, kunna
jäm, kina, matsmältningsmedel m. m.
föga uträtta, först sedan det
cere-• brala området lugnats — med
psykiska och kroppsliga medel — utöfva de
förra medlen i allmänhet sin verkan.
Huru nyttiga de narkotiska medlen
än äro för att nedsätta retligheten hos
sinnessjuka, så har man dock ofta sett.
att angenäma psykiska intryck, t. ex.
en glad underrättelse, ett välkommet
besök, en uppfylld förhoppning o. s. v.,
verka än bättre, åtminstone i
tillfrisk-ningsstadiet.
Många människor äro kända, hvilka
öfvervunnit fysiska lidanden genom sin
själsstyrka och sin verksamhet för ett
ädelt måly hvarigenom
nervspänstighe-ten höjts och därigenom uppehållit alla
kroppens funktioner.
En sund själ i en sund kropp är
hvad vi skola söka bevara; och visst
är, att människan ofta kan bevara en
sund kropp genom en sund själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
