Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:o 10, oktober 1899
- Scenen. Våra premièrer. Af Don Diego
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gå i fru Hartmanns-genren — friar till
en gammal herre med månsken, för att
hindra honom att lägga ut sina krokar
för stora syster. Och den lilla
sjutton-åringen tar femtioåringen(I)
Titelrollen speltes af fru Sandell fint,
intimt, med små, verksamma medel,
med den känslans genomträngande
värme, inför hvilken kritikern absolut
ger sig. Fröken Lundequist tycktes
som den lättsinniga systern väl heroisk
till längd och tal — men genom god
uppfattning och så mycket som möjligt
anpassande spel lyckades hon, trots sin
naturs storslagna hinder, ge en slags
illusion af den kurtisanta nutidsfrun. Hr
Riego gjorde den gamle prästen med
förstånd och förresten speltes mer eller
mindre bra.
# *
*
Dir. Ranfts försök att konkurrera
med operan har — utom engagerandet
af Oscar Bergström, som vi dock först
få höra i »Orfeus i underjorden» —
vunnit ett lysande resultat i hr Birger
Schiicker, som nu drar fulla hus i
»Tiggarstudenten» å Vasateatern. Hr S.
var, som bekant, utlofvad debut å
opera-scenen, han repeterade, men så vardt
ingenting af alltsammans.
Teaterkrönikan vet att berätta, att »den
gudomlige» funnit hr Schuckers tenor så
vacker, att han, om den nye Apollo
uppträdde i hans olymp, ansåge sig själf
Öfverflödig. Denna anspråkslöshet
belönades naturligtvis med fortsatt envälde.
Icke uppgår hr S:sröst i klangskönhet mot
hans. Men den kommer därnäst, bland
Stockholms sceniska tenorer. Den är
ovanligt sympatisk och len, har malm
i djupet och ljus, spröd fägring i
höjden; den skötes träffsäkert och klingar
ej sällan bedårande, t. o. m. för öron,
som äro blaserade på röster och
dessutom på »Tiggarstudentens» till
banalitet kända melodier. Därtill kommer,
att sångaren fraserar tydligt och spelar
smidigt, käckt och, där så skall vara,
elegant.
Herr Ringvall sjöng guvernör
Ollen-dorfs parti på sitt sätt — d. v. s.
ständigt en kvarts ton bredvid.
Emellertid är han en gouterad komiker och
hans burleska roligheter och oförargliga
humor förfelade icke häller denna gång
sin skrattverkan pä publiken.
För resten äro att anteckna fröken
Frisch, som, hvad det yttre angår,
illu-sionerade som den sköna Laura, samt
fröken Griinberg, vår berömda geisha,
som sjöng den hungriga lilla
grefvin-nans matoskupletter med mera
röstfägring än humor. Dessa tvänne damers
mamma speltes af fru Wahlbom i god
operetton. Jag tillägger, att hr
Borgmans dans med rätta senterades.
Operetten går i det hela med lif och fart under
dir. Meissners taktstaf och lämnar utan
tvifvel vackra öfverskott i kassan åt
direktionen, som sålunda ej behöfver
vara bekymrad för sina mindre gifvande
teaterexperiment i Göteborg.
* #
H:
Dramatiska teatern har gifvit Ernst
Didrings »Stigare-Mats». Det är ett
slags arbetaredrama från en gruftrakt.
Mats, som varit borrare och stigare
och en tid patronens högra hand, har
haft en kärleksaffär med dennes hustru.
En dotter är frukten af förbindelsen.
Hon lefver hos patronens — Mats
sitter ensam i sin stuga, numera
oduglig till arbete, sedan han fått sitt ben
krossadt i grufvorna. Han längtar till
dottern. Så börja oroligheter bland
arbetarne — fyra af de äldsta ha
af-skedats såsom olämpliga under den
nya regimen, som kommer med för de
gamla främmande maskiner och lägger
folket under en ung ingeniörs
kommando. Mats har inflytande bland
folket, patronen ber honom lugna det
— annars kommer han på fattighuset,
tillägger ingeniörn. Han är villrådig,
ty han är ju icke- välstämd mot
patronen, som vid sin sida ser den kvinna,
han älskar. Emellertid ber dottern
honom, och för sitt älskade barn vill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:55:46 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/varia/1899/0646.html