Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12, december 1899 - Konstvärlden. Ex libris i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EX LIBRIS I SVERIGE.
För några få år sedan mötte en
dag en af Stockholms förnämste
bokförläggare en sin kollega och frågade,
om denne ämnade slå sig på
förläggareskap af ornithologiska arbeten.
»Hur så?»
»Jo, du har ju på stapeln en tjock
lunta om colibri s ?
»Nej, arbetet handlar om ex libris».
»Ex libris, hvad är det för slag?»
ÖFVER-DJUPEN-
AOT-I1ÖJDEN-
h. m:t konungens.
Ja, så frågar nog ock ännu mer än
en, äfven af de bildade klasserna.
Ex libris har blifvit benämningen på
de små, ägarne angifvande blad, med
hvilka bokälskare — bibliofiler, på
internationellt språk — af ålder haft för
sed att förse sina böcker, fästande dessa
blad på insidan af pärmen. Upptill
satte man då ofta ex libris med ett
namn i genitivus, och snart tillades en
devis, ett emblem, ett adligt vapen,
om ägaren var af frälsestånd, ett
fantasivapen eller ett ornament, om han
icke var det. En präst valde vanligen
ett kors, en nattvardskalk eller en
oli-vekvist, en lärd böcker och jordglob,
köpmän mercuriistaf, läkare
eskulapii-staf, o. s. v.; den store
skeppsbyggmästaren och skeppsredaren, medlemmen
SVERIGES ÄLDSTA KÄNDA: THURE BIELKES.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
