Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12, december 1899 - Konstvärlden. Ex libris i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Ostindiska kompaniet i Göteborg i
slutet af förra århundradet Bagge, t.
ex., hade i sitt ex libris en charmant
exteriör af ett skeppsvarf med sina
flitige arbetare, och bland de omgifvande
rococoslingorna stack en kines fram.
Efter hand nedlades allt mera smak
och talang på dessa ägaremärken, och
en hel liten konstgenre för sig började
uppstå, som i kopparstickets klassiska
tid vann en viss höjd.
I Sverige räkna ex libris sina anor
från slutet af 1500-talet. Den förste
svenske boksamlare, hvilken använde
dylikt märke i sina böcker, var
nämligen riksrådet och
öfversteskattmä-staren Thure Bielke, en af de Karl
IX:s motståndare, som på Linköpings
torg 1600 fingo lägga hufvudena under
bödelsyxan. Hans ex libris — hvaraf
här en afbildning meddelas — visar
å nedre bandeau’n hans eget namn
och å öfre bokstäfvema C. M. S.,
hvilket man tolkat såsom en häntydning
på hans maka: Conjux Margaretha
Sture.
Många af våra stormän — Axel
Oxenstierna, Thomas Bureus, Schering
Rosenhane, Gyllenborg, Carl Gustaf
Tessin, A. J. v. Höpken, Linné, Anders
Jahan Retzius, Axel Jacob Lindblom,
Lars von Engeström, Bernhard von Be-
CARL TROLLE-BONDES.
skow, att här blott nämna några få —
ha användt dylika märken å skatterna
i sina bibliotek, och under 1700-talet
ägnade svenske konstnärer af rang:
Floding, Gillberg, Rehn, Cumelin,
Martin, Snack sin grafstickel åt dem.
Användandet af dylika ex libris bör-
x ^ r n,
JOHAN NORDKSFAI.KS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
