Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENERAL JOUBKRT.
hörande i hela kolonien, väckte detta
mycken förtrytelse hos boers,
som härigenom beröfvades
sina arbetskrafter. Då
dessutom underslef begingos vid
utbetalande af den
crsätt-ningssumma, som tillerkänts
boers for slafveriets
upphäf-vande, beslöto dessa, vana
såsom de af gammalt voro
att vandra, 3trekkene, från
område till område, att helt
och hållet undandraga sig
engelsmännens öfvervälde,
och då den engelska
regeringen befallde dem att till
kaffrema återlämna det
område, de tagit från dem,
bröto de slutligen 1835 UPP
med sina familjer, sina
dra-gare och hjordar för att
längre in i Afrika söka sig
nya områden, dit engelskt
inflytande icke nådde.
Under ständig kamp mot de
vilda djuren, lejon, noshör
ningar och bufflar, utsatta
för vattenbrist, för hvilken
deras dragare och kreatur
stupade, förde de sina med
tolf till femton par oxar
förspända stora vagnar, som
under ett tak af tältduk
inrymde deras familjer och
bohag, norrut öfver Karoos
högslätt, öfver Oranjefloden
till den nuUirafidc öranje-
fristaten och därifrån till Vaal och
Lim-popo.
Utan strid skulle boers
emel-p . lertid icke komma i besittning
Natal ^et ker*P£a höglandet mel-
lan Vaal och Limpopo, som
numer är den sydafrikanska
republiken. Först måste matabelekungen
Mosili-katse besegras, och sedan invecklades boers
1838, då de kommo de engelska kolonisterna
i Natal till hjälp mot zulukaffrema, i
vidlyftiga strider, under hvilka boers anförare
Retief lönmördades jämte 66 följeslagare af
kafferkungen Dingan och ett större
blodbad anställdes på boers, deras kvinnor och
barn. Dingan blef omsider slagen, hans
kraal uppbrändes och 1840 togo boers
landet i besittning och’proklamerade
republiken Natal.
Som engelsmännen emellertid icke ville
veta äf någon boerrepublik i Natal, måste
boers åter draga sig tillbaka öfver
Drakenbergen, och då de därpå nedsatte sig på
griquas øområde, gaf detta anledning till ett
krig, i hvilket engelsmännen utfaste ett pris
af 2,000 pund sterling på boerledaren Pre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
