Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENERAL SYMONS (STUPAD).
torius’ hufvud och boers blefvo slagna.
Pre-torius gTundade nu 1848 den transvaalska
republiken.
Då engelsmännen kort därefter under
flera år invecklades i de svåra kafferkrigen,
kunde de icke häller upprätthålla sina
anspråk på de boers, som slagit sig ned
mellan Orange och Vaal, utan måste 1854
erkänna äfven den andra boerstatens,
Oranje-fristatens, själfständighet. De inre
stridigheter, hvilka från 1853 hemsökte
Trans-vaal, gåfvo emellertid snart engelsmännen
en välkommen anledning att inblanda sig
i Transvaals inre förhållanden.
_ - Capkoloniens guvernör, sir
l Theophilus Shepstone,
prokla-merade också den 12 april
^rs r9 * 1872 Englands herravälde
öf-med boers. yer Xransvaal och hissade
utan motstånd engelsk flagga i
hufvudsta-den Pretoria. Så snart boers hunnit hämta
sig efter denna öfverraskning, reste de sig
emellertid som en man. Det kom till
häftiga strider med engelsmännens trupper,
och de svåra nederlag dessa rönte mot
boers vid Laings Ncck och Amajuba Hills
den 27 februari 1881 ledde till
Transvaal-republikens återställande. Den 27 februari
1884 ingicks mellan England och den
sydafrikanska republiken, såsom Transvaal
sedan dess åter kallats, ett fördrag, enligt
hvilket hvarje fördrag, som republiken hade
for afsikt att ingå med främmande makter,
skulle meddelas den engelska kronan för
att erhålla dess bifall och gillande.
Då boers 1884 genom att grunda sin
s ?Nieu\ve Republik» sökte bereda sig
väg till indiska oceanen och därstädes
skaffa sig en hamn, tvingades de af
England att afstå härifrån, och 1895 måste
Transvaal likaledes förplikta sig att hindra
hvarje organiserad invandring af boers
till det engelsk-sydafrikanska sällskapet
Royal Chartered Companys område.
År 1867 upptäckte den
ty-Gu/d upptäc- ske resanden Karl Mauch
kes / guld vid den lilla floden Tati,
Transvaal. och sedan ha guldfyndigheter
anträffats flerstädes i
Transvaal. De största upptäckterna skedde
likväl efter 1886, och genast uppstod en
guldfeber, som ditlockade en mängd främmande
element, såsom vanligt vid dylika tillfällen,
af mer än tvifvelaktig beskaffenhet. Inom
kort uppstod på Witvvaterrands guldfält
staden Johannisburg, som 1896 räknade
102,000 invånare, af hvilka öfver 50,000
hvita. Boers lade inga hinder i vägen
för invandrame, och sörjde, enligt Lippert,
GENERAL WHITE.
endast * för" att lugn och säkerhet
upprätt-höllos, för att snabb och billig rättvisa
skipades och för att reglera malmbrytningen
genom en grufstadga, som, enligt samma
sagesman, var betydligt öfvcrlägsen
Capkoloniens gruflagstiftning. Boers polis
hindrade också med framgång de
tillströmmande guldgräfvame från att skära halsen
af hvarandra och plundra hvarandra. Men
detta oaktadt förnummos på senaste tiden
oupphörliga klagomål från uitlanders.
Sålunda fick man
småning-uUitlandersu. om höra, och snart blef det
ett stående talesätt, att boer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
