Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
regeringen
o-fcirsynt exploaterade »uitlan-ders», betungade dem med
pålagor och
umgälder,
hindrade deras
grufdrift
genom att
förbehålla sig
dynamittillverkningen och
försäljningen såsom
monopol,
försummade undervisningsväsendet och
gjorde sig skyl-
julks guérin. diga till många- paul déroul&de.
handa
grepp och oförrätter mot de arbetsamma
och energiska invandrarne. Dessa
saknade all talan i det land, som de riktade
genom sin flit, de försågo boerregeringen
med nödiga medel att förvalta landet
och kunna föra ett bekvämt och
dådlöst lif på andras bekostnad, medan
statens verksammaste medlemmar icke
förrän de under hela femton år varit bosatta
i landet kunde erhålla medborgarerätt,
men till dess måste låta uppskörta och
tyrannisera sig af en okunnig, öfvermodig,
smutsig och rå bondhop, sådan som boers
»Volkraad».
Det kan ju icke bestridas, att någon
sanning ligger i dessa klagomål, men så
civilisations- och kulturfiendtlig, som man
från engelskt håll framställer boern, är han
dock ingalunda, och allra minst kan man
kalla honom för en halfbarbar, därför att
den moderna civilisationens alla välsignelser
icke synas vara så öfverdrifvet
cftersträf-vansvärda, då deras bärare utgöras af en
sammanrafsad mängd äfventyrssökande,
guldgirigt slödder med sin cortége af
krogvärdar, spelare och yrkcstjufvar, bakom
hvilka till sist stå några mångmillionärer af
skäligen tvetydig karaktär. Icke häller
kan man förtänka boers, att de icke
kännt någon lust att utan vidare medgifva
medborgerliga rättigheter åt personer,
hvilka kommit till deras land för att så hastigt
som möjligt skrapa ihop en förmögenhet
åt sig och sedan öfvergifva det,
efterlämnande högar af värdelöst grus och slagg,
sedan de på möjligast korta tid utdragit
de värderika malmer, jorden innehållit.
Gecil Rhodes* Till målsman för eller
kan-och ske till upphofsman till alla
boerna. de klagomål, som i den cn-
* Porträtt, se aug.-häftet, 1899.
öfver-
gelska pressen framställdes mot boers, gjorde
sig i främsta rummet Capkoloniens före detta
premiéreminister, den stormrike Cecil
Rhodes, en man, om hvars verksamhet
historien ännu icke fällt sin dom, men som
genom sina handlingar, hittills åtminstone,
visat sig vara i besittning af all den hårda
egoism och energiska hänsynslöshet, som
utmärker lycksökaren, hvilken framför allt
vill komma till rikedom och makt. I den
engelska kolonialministern, mr Joseph
Charn-berlain, en gång Gladstones ifrige
anhängare och vän, ursprungligen radikal, men
som sedermera dragit sig allt mer åt
höger och slutligen hamnat i lord Salisburys
konservativa kabinett, erhöll nu Cecil
Rhodes ett villigt öra för de utvidgningsplaner
han förehade i södra Afrika.
Under Cecil Rhodes’ auspicier
förvärfva-des åt the Royal Chartered Company
oerhörda områden väster och norr om
Trans-vaal ända upp till Sambesifloden, hvilka
fått namn af Rhodesia, och därigenom
kring-slöts Transvaal på alla sidor af engelska
besittningar. Det var numer endast en
tidsfråga, när äfven boerrepubliken skulle
indragas under det engelska väldet. För
Cecil Rhodes synes tiden emellertid ha
blifvit för lång att vänta, och på hans
anstiftan företogs för den skull under befal
af en skotskt läkare vid namn Jameson,
som kastat lansetten och stetoskopet för
revolvern och sabeln, ett angrepp med 1,200
man, rekryterade bland sydafrikanska
äf-ventyrare, på Transvaal. Högadligaengelska
officerare drogo icke i betänkande att deltaga
i denna expedition, som de betraktade såsom
ett stycke sport, ett shooting-party, likgiltigt
om det gällde villebråd eller människor.
Jamesons Expeditionen påräknade, för
expedition, att lyckas, ett samtidigt upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
