Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utformningar af naturkrafterna och
naturföremålen. Vi veta t. ex. att
solen flerstädes varit föremål för
religiös dyrkan. I Bibeln finna vi
att regnbågen var satt på himmelen
som ett förbundstecken mellan
judafolket och dess Gud Våra förfäder
voro litet anspråkslösare. För dem
var regnbågen den bro, på hvilken
de i striden fallne redo till Valhall.
Den knappast religiöseöfverstepresten
i kejsarskrud Augustus gick stundom
för att lyda af gudarne sända
drömmar omkring och tiggde. Under
åskväder bar han för att skydda sig
mot blixten ett sälskinn. Tiberius,
hvilken öppet förklarade sig vara en
fritänkare, satte vid dylika tillfällen
mer lit till det skydd som
lagerlöf-ven erbjödo. Den grymme
härskaren Caligula tillbragte konsekvent
under pågående åskväder sin tid
under sängen. Blixten ansågs
nämligen spå olycka särskildt för höga
herrar. Det berättas att under det
folket en gång med fester firade Julius
Cesars minne visade sig på himmelen
en komet under sju dagar. Man
trodde, att det var den store kejsa-
rens själ och ett tempel uppbyggdes
till densammas ära.
Vi veta att hela medeltiden och
långt in i nyare tid i Europa
jämsides med astronomien astrologiens
studium drefs med största ifver.
Astrologien var läran om
stjärnkon-stellationernas och planeternas
inflytande på människornas öden. Tycho
Brahe, den ryktbare astronomen, var
äfvenledes ifrig astrolog. Vi veta
ur vårt eget lands
historia att
astrologiens dyrkare t.
o. m. sätat på fur
stetroner.
Astrologien var icke
någon specielt
europeisk vetenskaps-form, tvärtom
härstammar den från
orienten. Den
synes leda sitt
ursprung från
kalde-erna, från hvilka
den redan tidigt
synes hafva spridt
sig till öfriga
orientaliska folk.
Grekerna lärde känna
astrologien under
sina krig mot
Persien. Ryktbara grekiska astrologer
äro talrika, särskildt sedan den
grekiska kulturens tyngdpunkt flyttats till
Alexandria. Sin högsta utveckling
nådde dock denna mystiska
vetenskap i Europa först efter beröringen
med araberna i medeltiden.
Från nyare tidens början hafva vi
särskildt några verk som hehandla
kometernas fördärfbringande
inflytelser. En lärd man, Prof. Conrad
Wolfhard Lycosthencs (1518—1561)
i Basel utgaf 1557 ett latinskt verk,
hvari bl. a. alla för honom
tillgängliga underrättelser om kometers
utseende och farlighet blifvit hopförda.
I Frankfurt utkom 1744 ett tyskt
utdrag af detta arbete under titeln:
KOMET ENLIGT EN GAMMAL TECKNING FRAN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
