Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riktigheten af den sak han förfäktar;
ett själfhypnotiskt försök, hvilket i
öfverväldigande och hänsynslös styrka
kanske endast har ännu ett
motstycke inom världslitteraturen —
Friedrich Nietzsches arbeten. Cicero
uppträdde med all makt mot de
gängse vidskepliga föreställningarne.
I ett 1661 af en lärd Stanislaus de
Lubieniecky författadt arbete
påvisas att kometerna medförde lika
mycket goda som dåliga händelser.
En ny stöt fingo de gamla
föreställningarne då Tycho Brahe för
två kometer ådagalade att de ej
— som förut varit den gängse
uppfattningen — tillhörde
jordatmosfe-ren utan gingo på ett afstånd från
jorden mycket öfverstigande månens
Isak Newton, gravitationens
upptäckare, visade vidare att den stora
kometen 1680 gick kring solen i en
kroklinie som kallas parabel (en
parabel är en icke sluten kroklinie som
beskrifves af en sten som uppkastas
icke rätt uppåt från ett ställe pä
jordytan). Sedermera har man funnit
att en del kometer gå i banor
liknande planetbanorna d v. s. i ellipser
(de förra äro likväl mycket
lång-sträcktare än de senare). Då vi ej
kunna iakttaga kometen annat än i
ett helt kort stycke af densammas
bana förstå vi att banbestämningen
blir något osäker. Frågan huruvida
kometerna gå i ellipser och sålunda
tillhöra vårt solsystem eller om de
gå i hyperbler eller parabler och
måhända endast äro tillfälliga gäster
härstädes, kan ej omedelbart afgöras.
Af vissa skäl hafva vi dock
anledning att tro att
det senare
ursprungligen är
fallet, men att
kometerna vid
sin visit i vårt
system funnit
planeterna i
egentlig mening
så tilldragande,
att de ej genast
kunna lösslita
sig från deras
dragningskraft.
❖ •**:
&
De för blotta
ögat synliga
kometerna bestå
vanligen af två
delar, hufvudet
och svansen. Genom de nyare
astro-fysikaliska undersökningsmetoderna
har man kunnat noggrannare studera
de olika delarnas struktur.
Hufvudet består vanligen af eri något
tätare kärna, kring hvilken (ofta
periodiskt) utvecklas tunnare lysande
hy lien. Dessa synas sedan böja sig
tillbaka öfver hufvudet och bilda då
ett lysande bihang, svansen, ofta af
utomordentlig storlek. Stundom är
utvecklingen af hyllena så obetydlig,
att ingen svans utbildas. Detta är
fallet isynnerhet med de teleskopiska
kometerna. Svänsen företer vissa
egendomligheter. Den bildas af
utomordentligt tunn materia, ty stjärnljuset
1843 ARS STORA KOMET.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
