Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rater för telegrafering utan tråd till
England, där han skulle företaga sina
försök, förstodo de tullbehandlande
myndigheterna sig häller icke bättre på
dessa föremål, än att de i tanke, att
de voro helvetesmaskiner, helt enkelt
förstörde dem.
Den uppfinning, med hvilken den
unge italienske elektroteknikern
Guil-lelmo Marconi, bördig från Bologna,
sysselsatt sig allt sedan 1895 och som
han oafbrutet förbättrat, till dess att
den numer kan på icke alltför långa
afstånd fungera på ett tillfredsställande
sätt, är emellertid en verklighet, lika
faktisk och påtaglig son\ någonsin
Morses af alla kända och allmänt använda
telegraf; och hvad mer är, den
utmärker sig också för en förundransvärd
enkelhet.
Elektricitetens väsen är för oss ännu
obekant; vi måste nöja oss med att i
den se en kraft, i alla händelser mycket
nära besläktad med samma krafter, som
framträda i värme och ljus. Liksom
dessa företeelser gifva sig tillkänna i
dallringar hos det allestädes genom hela
rymden utbredda ämne, som vi kalla
eter, eller i vågrörelser, som utföras
af detta ämnes minsta partiklar, på
samma sätt framträder äfven
elektriciteten i vågrörelser, ehuru af ett från
värmets och ljusets olika slag, ty
då eter vågom a i de förra är o ytterst
korta, icke öfverstigande bråkdelen af
en millimeter — från solspektrums
yttersta rödt å ena sidan till dess
ultraviolett å andra, från O,0007 till O,0004
millimeter — så äro däremot de
elektriska vågorna mycket långa, från
några få meter ända till tusentals
kilometer; och då exempelvis ljuset och till en
del äfven värmet af »kroppar hindras i
sitt lopp», ha de elektriska vågorna
förmågan att fortplanta sig genom många
fasta kroppar; jordkullar, hus och väggar
sätta intet hinder mot dem, lika litet
som dimma och tjocka. Förtjänsten
af att ha framställt dessa vågor, sedan
den engelske matematikern och fysi-
kern Maxwell först genom räkning
funnit deras tillvaro, tillhör den
framstående fysikern i Bern, pofessor Herz,
hvars frånfälle i förtid afbröt en
lof-vande forskningsbana.
De elektriska vågornas egendomliga
beskaffenhet gör dem således ytterst
lämpliga för att utbreda sig öfverallt
och på mycket stora afstånd; konsten
var således blott att efter behag kunna
framkalla dem och förläna deras
rörelser den rytm, som gjorde det möjligt,
att, då de infångades af därtill
lämpliga apparater, omsätta dem i
skrif-tecken, alldeles såsom förhållandet är
med vanliga telegrafapparater, hos hvilka
den elektriska strömmen, genom den
rytm den erhåller däraf att den får
verka med tätare eller fåtaligare afbrott,
på en pappersremsa skrifver de tecken,
hvilka sedermera öfversättas på det
vanliga skriftspråket. Det är också
denna uppgift som Marconi lyckats
lösa på ett glänsande sätt. Hittills har
han visat, att han kan sända budskap
— telegram, om man så vill — genom
luften mellan två stationer på femtio
(engelska) mils afstånd från h varandra
utan tråd, och själf tror han sig med
sin metod kunna utsträcka denna
våglängd till flera hundra (eng.) mil.
Marconis metod är mycket enkel.
Medels en vanlig elektricitetsmaskin,
sådan de flesta af våra läsare känna,
kunna de elektriska vågor framkallas,
hvilka genomgå rymden. Om nu en
ledningstråd uppföres vertikalt i luften
till en höjd af femtio eller sextio fot,
om vi önska sända våra meddelanden
några mil, och tråden forbindes med
en af de kulor på elektricitetsmaskinen,
mellan hvilka, såsom vi veta, elektriska
gnistor pläga hoppa, då maskinen
sättes i rörelse, och den andra kulan
bringas i förbindelse med jorden, så
ha vi redan den afsändande apparaten
färdig. Den består således i sin största
enkelhet af en vertikal tråd, som från
sin spets utsänder elektriska gnistor.
Hvarje gnista, som springer öfver från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
