Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot magasinsväggen med svansen
omsorgsfullt hoprullad, så att den inte
skulle komma i olag, hvarpå Elijah,
tagande duktig fart med linan ofvan
axeln, hade den tillfredsställelsen att
se sin drake höja sig, som om den
tillverkats af den skickligaste
pojke-drakefabrikant i staden.
Att hålla linan var ett tämligen styft
arbete, ty draken utöfvade en
fruktansvärd påkänning och Lijeh var ingen
stark man. Emellertid lät han linan
löpa ut så fort han kunde och
lyckades på detta sätt hålla draken fast.
Han var en smula rädd för, att den
kunde råka slippa ifrån honom,
hvar-för han band ändan af linan om
lif-vet på sig. Men därutinnan begick
han just ett stort fel.
»Draken ådrog sig betydlig
uppmärksamhet i staden och alla
människor voro ense om, att figuren i
midten på draken var en ganska god
afbildning af en svarting, men ingen
trodde för ett ögonblick, att det var
en verklig svarting. Vid beräknandet
af den för draken behöfliga svansen
hade Lijeh glömt den omständigheten,
att vinden kuhde friska i, medan
draken var uppe, och att svansens tyngd
i sådant fall måhända ej var
tillräcklig för att hindra draken från att dyka.
Detta var också just, hvad som
inträffade. Sedan linan i sin helhet
löpt ut och draken var så högt uppe,
som linan tillät, började han att dyka.
Nu vet hvar och en att dykning är
ett bland det farligaste, som kan hända
en drake, och att draken därigenom,
så vida det icke kan förhindras, måste
dragas ned till marken och slås i
stycken. Dessutom förekom i detta
särskilda fall Aristophanes, som helt
säkert skulle bli rädd, om draken
började dyka — det vill säga, förutsatt
att han var vaken. När en drake
dyker, är enda sättet att ge honom lina.
Som Lijeh emellertid ej hade mer lina
att släppa ut, var han tvungen att
göra det näst bästa, hvilket var att
släppa efter på linan, genom att springa
med den i riktning mot draken. Detta
hämmade dykningen, men endast för
ett ögonblick. Hvar gång Lijeh sökte
stanna och hålla emot litet, började
draken dyka upp igen, och beskref
halfva tiden cirklar i luften, vändande
Aristophanes upp och ned. Lijeh
visste emellertid, att så länge han
kunde hindra draken från att slå i
marken, skulle svartingen ej taga
någon skada.
»ATT HÄLLA LINAN VAR ETT STYFT ARBETE.»
»Blåsten blef allt starkare och
på-känningen från draken blef större än
någonsin, Äfven om Lijeh inte behöft
springa, skulle draken ändå ha släpat
honom med sig. Han rusade genom
staden med en fart af omkring åtta
engelska mil i timmen, skrikande till
alla han mötte, ’Ge mrg lite lina’.
Men ingen förstod hvad han sade, och
alla tyckte att det var ofantligt lustigt
att se en liten fetlagd man kila iväg
öfver fält och mark bogserad af en
ofantlig drake. De antogo naturligt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
