Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skildheter. Jag var belåten, och han
gick. En månad efteråt kom han
tillbaka och sade, att han ändrat tanke
och valt ett annat ämne. Det skulle
vara två män, som älskade en och
samma kvinna — en som var vacker
och en annan som »ej såg någonting
ut». Den vackre mannen skulle vara
dumt den andre, han som »såg ut som
folket är mäst», skulle vara
utomordentligt begåfvad på hufvudets vägnar.
Dessa båda skulle bli vänner och
kurtisen fortgå som redan sagdt.
Jag var förtjust och häpnade öfver
att ingen dramaturg hittat på detta
uppslag. Några aftnar senare kom han
till mig i min loge och läste upp
duell-värsema. Åhl det gjorde intryck på
mig, skall jag säga 1 Hvilka ord 1 tänkte
jag. Och hvilken handling i hvarje rad 1
Jag kan ännu höra honom deklamera det.
Något längre fram läste han upp för
mig de fräjdade värsrader, med hvilka
Cyrano presenterar kadetterna. Jag
sade honom, att han skulle göra ett
mästerverk, om han höll i på samma
sätt. Och han höll i. Undan för
undan, scen för scen, bar han pjäsen till
mig, i mån som den växte till, och
ändtligen hade jag alltsamman. På
sommaren flyttade han ut på landet,
till Boissy S:t-Léger, där det mästa
skrifvandet undangjordes och dit jag
ofta reste och stannade öfver natten
för att höra hur saken skred framåt.
Här var snillet i full värksamhet,
riktigt i arbetstagen, lita på det. Han
arbetade ursinnigt, utan måtta eller
inskränkning. Han kunde ej arbeta
annorlunda. Det var stundom en sann
fröjd att se honom ansa och beskära
sina värs alldeles som en sitt kall
hän-gifven trädgårdsmästare, då han
vattnar de blommor han älskar och
skänker dem sol. Vid andra tillfällen
pinade han sina rader liksom på
sträckbänken, likt en osalig ande som jäktas
genom helvetet Utan rast och ro. Ni vet
npg att det flnns människor, sådana som
Sardou, som kunna stiga upp hvarje dag
på hygieniskt klockslag, arbeta så eller
så länge och därefter vägra arbeta
vidare. Till det slaget hör inte Rostand.
Något annat, som jag snart kom
underfund med, är att den kritiska
styrkan hos honom är lika märklig som
den skapande kraften. Han bedömer
sitt arbete alldeles så som om någon
annan skulle ha skrifvit det, och då
han förklarar att något är bra, låt vara
att det är hans eget — då kan ni
lita på att han ej misstager sig!
Då »Cyrano» blef färdig att
repeteras ökades min förundran, ty här
hade man en nybörjare i scenisk
teknik som handskades med hundratal
människor utan ansträngning, löste
svåra dramatiska problem, i mån som
de uppställde sig, endast genom
intention, och som på det hela taget
visade en förståelse af det tekniska,
en säkerhet i effekterna, som ej kunde
öfverträffas ens af en Sardou samt en
finkänslighet i konstnärlig uppfattning,
som öfverglänste hvarje annan. Och
likväl gjorde han det ledigt, med få
ord och den påföljd att de agerande
öfverträffade sig själfva liksom musici
under en stor orkesteranförares ledning.
Vi repeterade ungefär två och en half
månad med inemot sextio repetitioner
och jag kan ej påminna mig att Rostand
under hela denna tid tvekade inför
någon dramatisk tilltrassling eller
begick något misstag i sitt omdöme.
En omständighet var det som
vållade mig stort bryderi. Det tycktes mig
som om »Cyrano» vore väl lång.
Tvåtusen femhundra rader öfversteg allt hvad
man förut i den vägen hört talas om.
Till och med »Ruy Bias»* är
åtskilliga hundratal rader kortare än så, och
»Ruy Bias» spelar från klockan 8 till
midnatt. »Jag fruktar att det är för
långt», sade jag stundom åt Rostand.
»Vi måste stryka ett eller annat.» —
»Nå, hvilket skulle det bli?» brukade han
säga. — »Jag vet inte», svarade jag då,
»men nog måste vi göra det kortare.»
* Af Victor Hugo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>