Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller uppträder som kronpretendenten
Charles Stuart i Dälden. Man skrattar åt hans
upptåg, håller af honom och vill gärna
höra mera om hans öden. Tommys
om-gifning är nästan lika intresseväckande som
han själf. Förf. har en skarp blick för det
individuella hos sina dramatis personæ.
De äro lika omsorgsfullt tecknade vare sig
de stå i första eller andra planet. (Alf.
Samuelssons förlag. 2: 50.)
Espérance.
PÅ NORDLIG STRÅT.
Det är ej utan en viss undran man nu
mera tar i sin hand en reseskildring och
härmed förenar sig bäfvan att finna
enformighet och tråkighet, ej underligt, då man
besinnar, huru alla trakter genomforskats
och beskrifvits, så att det numera ensamt
beror på skildrarens förmåga att inlägga
sitt eget jag, det individuella i sin
iaktta-gelseförmåga, om han skall kunna rycka
läsaren med sig. När man beger sig af
*Pd nordlig strdt* med L. A. Ahlgren
(Pa-pirius) till ciceron, känner man sig dock
lugn i dessa afseenden, ty man vet honom
ega förutsättningar att afvinna en resa hvad
intressant den kan bjuda och han har
därtill förmågan att göra ramen vid, så att
inom den samma falla jämförelser långt
utom det närmaste området. Norrbottens
län, där han för oss med sig, ger ock många
anledningar härtill, och det är hans beröm,
att han vetat begagna sig af dem och göra
det på sätt som skett.
»På nordlig stråt» sönderfaller i två
af-delningar: reseskildringar och kulturbilder
från Norrbotten. I de förra återfinner man
den lätta stilen hos Nya Dagligt
Allehan-das kåsör, den för naturen och djurlifvet
vakna blicken och djupa insikten, hvilka
emellanåt framkalla en känslostämning
sådan, att man tycker sig själf försatt i de
omgifningar han skildrar. När brefven
först voro synliga i den nämnda tidningen,
tyckte en och annan, att författaren
uppehöll sig väl mycket vid det lekamliga goda
och han fick uppbära spetsigheter härför.
Den som dragit fram i dessa nejder, vet
dock bäst, att mat och annat lifvets bästa
spela större roll där i strapatsernas
trakter och man finner dessutom lätt
författarens afsigt att ge goda vinkar åt andra.
Författarens iakttagelse- och
omdömesförmåga, den erfarenhet och fond af
kunskap han besitter träda bäst i dagen i den
senare afdelningen, antingen han ger oss
en inblick i skogshushållningen med
därtill hörande fråga om tillgång och
afvärk-ning samt i trävaruhandteringens gång,
eller i jordbruksförhållandena med dess
förutsättningar, hvarvid han med rätta under-
stryker lytet hos befolkningen att lojt och
liknöjdt vårdslösa en sällsynt kraftig
jordmån, ett lyte, vanligt hos den infödda
norr-ländingen, eller ock i mineralers förekomst
och den framtid med dagrar och skuggor,
som genom dessas bearbetande öppnar sig
för Norrland i och med de redan färdiga
och de nu påbörjade kommunikationslederna,
hvilka nödvändigtvis måste föra andra med
sig. Det är ju gifvet, att man i ett och
annat kan hysa olika uppfattning och ha olika
syn på tingen än författarens, men han
af-ser, säger han själf, blott ett väckande, på
samma gång han uttalar sin åsigt, nog i
det mesta allmängiltig.
Arbetet prydes rikligt af väl valda vyer
och en titelplansch med porträtt af
Norr-bottensstormän: Samuel Gustaf Hermelin,
den framsynte banbrytaren, Carl Otto
Bergman, återbördaren åt fosterlandet af de rika
jämmalmsbärgen, och David Hummel,
trävaruhandteringens målsman. Man saknar
dock för att det skulle bli en värdig
kvartett representanten för jordbruksnäringen,
Hummels kompanjon, J. A. Bergman, som,
utom sitt med anläggandet af Nordanskärs
badanstalt ådagalagda oegennyttiga intresse
för Norrbotten, där skapat mönstergårdar
som Grytnäs och Björkfors, den senare med
en ladugård den största i Norrbotten,
kanske i Norrland.
En liten ojämnhet i stilen här och där,
lätt förklarlig i ursprungligen efemära
skildringar, förringar ej värdet af den på Alf.
Samuelssons förlag till ett pris af kr. 3: 75
utkomna boken.
—Jt —
TEOSOFISK LITTERATUR.
’ I förra häftet recenserades »Den
uråldriga visdomen» af Annie Besant.
Framför mig på skrifbordet har jag liggande
några teosofiska skrifter af samma
författarinna. De äro visserligen af äldre datum
än nyssnämnda arbete, men torde dock
förtjäna ett omnämnande. Tittlama lyda:
* En inledning till teosofien*, * Karina* och
*Fyra världsreligioner*. Det sist nämnda
arbetet utgöres af en serie föreläsningar
öfver hinduismen, Zoroasters lära,
buddhismen och kristendomen, hållna föregående
år vid teosofiska samfundets tjuguförsta
årsmöte i Adyar, Madras, inför ett
auditorium nästan uteslutande bestående af
hinduer och endast till ringa del uppblandat
med parser och kristne. Syftet med
föredragen var — enligt hvad Annie Besant
nämner i fpretalet — att lära bekännare
af en hvar af de fyra religionerna att inse
skönheten och värdet af de tre andra och
att påvisa den enhet, som ligger till grund
för dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
