Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna tanke: öfvertygelsen om de olika
religionernas nära samhörighet, är
isynnerhet utmärkande för teosofen Annie Besant.
Gång på gång framträder den i hennes
skrifter, och särskildt utvecklar hon den
närmare i »En inledning till teosofin». Hon
framhåller däri att alla religioner utgått ur
en enda källa: den esoteriska filosofin.
Dennas sanningar, som bilda grundvalen
för de respektive stora världsreligionerna,
ha uppdagats och bekräftats af människor,
»hvilkas andliga öga blifvit så fullt
utveck-ladt att naturen för dem ingen slöja har i
något af dess riken». Dessa människor ha
i alla tider bildat det stora brödraskapet,
och till dettas medlemmar räknar Annie
Besant Zarathushtra, Laotze, Buddha, Jesus
och — om jag icke missuppfattar hennes
framställning — äfven Plato och
Pytha-goras. Andra, såsom Kant, Schopenhauer,
Böhme, Swedenborg, kunna väl icke anses
ha tillhört brödraskapet, men ha dock rönt
djup påvärkan från Indiens sida. Och den
dag som i dag är sysselsätta sig — menar
förf. — en del tänkare, såsom Crookes
och Lodge, med områden inom
psykologien och fysiken, som den ockulta
filosofien redan kartlagt och som äro välkända
för dess forskare.
Genomträngd af denna öfvertygelse om
allä religioners enhet, riktar Annie Besant
i slutet af sitt föredrag om kristendomen
en varm uppfordran till de kristna att
arbeta för nedbrytande af skrankoma och
att ställa sig bredvid bekänname af öfriga
religioner. Det finnes intet skäl, hvarför
icke den unga kristendomen med endast
aderton århundraden bakom sig skulle
ställa sig vid sidan af buddhismen med
dess tiotusenfyrahundraåriga historia och af
Zoroastrianismen och hinduismen med deras
tio- och tjugutusen år bakom sig. Kunna
de icke inse, huru de häda Gud, när de
förklara, att han har förbehållit sig själf
endast en religion och därtill den nära nog
yngsta af dem alla — utbrister förf. Alla
äro vi barn af samma fader utan anseende
ras, trosbekänhelse, kön, samhällsställning
eller farg, alla äro vi bröder och systrar,
som böra hjälpa hvarandra, och denna
tanke är det just, som utgör teosofiens
kärna.
Man må eller man må icke ansluta sig
till teosofemas uppfattning af Indiens
filosofi, af människans natur, af lifvet efter
detta m. m., är man en förstockad, bor-
nerande materialist, som tror, att lifvets
mening är att finna i fällningen af ett
kemiskt salt eller i ett kadavers ruttnande
närvtrådar, torde man icke kunna undgå
att värmas af de sköna och ädla tankar,
som träda en till mötes i de flesta af teo
sofemas skrifter. Och en kvinna som Annie
Besant, hvilken ägnat sitt lif i
sannings-sökandets tjänst, har rättighet att fordra,
att hennes ord mottagas med aktning,
äfven från deras sida, som icke kunna gå
in på hennes öfvertygelse. (Teosofiska
bokförlaget, Stockholm.) A7. H—n.
INSÄNDA BÖCKER.
Sami. Romaner och Berättelser, Aug.
Strindberg. (C & E. Gemandt. Häft. 22—24.
40 öre.)
Sami. Byggdehistorier, Thure Sällberg, häft.
17—18. (C. & E. Gemandt. 50 öre.)
Bland Kineser och Mongoler, Alexis
Kuy-lenstjerna, häft. 3. (C. & E. Gemandt.
50 öre.)
Svenska minnen och bilder, N. P. ödman.
häft. 19-724. (Fahlcrantz & C:o. 35 öre.)
Det XIX Århundradet i Ord och Bild, O. H.
Dumrath, häft. 24. (Hugo Geber.)
Göingehöf(Ungen, Aug. Cederborg, häft 8.
(Fr. Skoglund. 50 öre.)
Kärlek och Krig, Max Pemberton. (Fr.
Skoglund. Kr. 2: 75.)
Vägledning i fiske, Gustaf Schröder. (A.
Samuelsson. Kr. 1:75.)
I svenska boklddsfrdgor af T. (Ej till salu
i bokhandeln.)
Hvad vi skola tro och verka för. John
Ruskin. (Hugo Geber. Kr. 2.)
Tvd somrar i Norra Ishafvet, A. G.
Nathorst. (Beijers Bokf. A.-B. Häft. 1. Kr.
1: 50.)
Salta. Det nya spelet. (F. Hey’1. 65 öre.)
Die Liige von Mayerling, E. v. d. Planitz.
(Piehler & C:o, Berlin.)
Korrespondens.
A rendt Ström. Ej lämpligt för Varia.
A. v. F., Helsingfors. Kommer i nästa
häfte.
Tyll. Trots signaturens genomskinlighet,
för »tjockt».
Caesar. Bra, men för långt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
