Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skar att han vore död redan . . .
»kämpande med hjältemod» i någon
fördömd fålla, som han promenerat rakt
in i med öppna ögon I
— Välan, jag får väl »klyfva» dem. De
fingo löfte att de skulle komma med ...
hml . . . skuldra vid skuldra, men
sjukhusen äro redan fulla tillräckligt.
Till sitt oerhörda raseri styckades
Rutlandshire-regementet i fyra eller fem
bitar och utplanterades där de ej kunde
göra stor förtret, öfversten dog
hjältemodigt, alldeles så som det profeterats,
skjuten genom magen i spetsen för de
fyra kompanier, hvilka han undervisade
om det fega i att rycka fram i spridd
ordning, då fienden ännu var på en
mils afstånd.
Detta inskärpte i underbefälhafvarens
hågkomst det faktum, att en
Mauser-kula kan gå 2,000 alnar — envisdom
som han ej lefde tillräckligt länge att
draga fördel af. Han stöp på i.ioo
framför en obetydlig spricka i de Valde,
som händelsevis råkade vara besatt
med boers. På detta sätt inhämtade
hans efterträdare att man lämpligare
flankerar en donga än gör front mot
densamma. Nog fingo de lära.
I följd af en kaptens död fick
löjtnant Setton under sitt befål två
kompanier, som opererade tillsammans med
en australisk kontingent på en högst
besvärlig gränslinie. En hel vecka
väntade karlarne undervärk och togo
ej sina ögon från honom. Men han
var ingen Moses som kunde knacka
vatten ur klippor, ej heller kunde han
bereda någon omväxling i det
konserverade oxköttet och de fyra hårda
ankarstockarna. Af sina allierade lärde
de ett primitivt sätt att borra
brunnar, och att stjäla lärde de på egen
hand. Därefter afskedade de honom
till hans stora lättnad som sköterska
och barnmorska.
Hade han spelat sitt spel med
bibehållande af instruktionerna i sikte, så
kunde han ha vunnit lika stora
fördelar som sina mera uppriktiga officers-
kamrater, men hans onda ande
frestade honom i en ljus skymningsstund att
tillfångataga en ensam ryttare som
hade . svårigheter med en utsjasad häst.
Det var ej »sport» att knäppa honom
på 800 alnars afstånd, och derför tog
Setton sin häst och red i en något
osäker kolunk rakt mot karlen, som
naturligtvis retirerade mellan två branta
kullar, där han just i detta syfte
posterat fyra kamrater. Dessa, som voro
naturbarn, och mästerskyttar redan i
moderlifvet, läto sitt byte passera, och
efter tjugu skott på 400 alnars afstånd
— boern är ingen god skytt, då han
har brådtom — affårdade de honom
med en krossad arm.
Setton var ej belåten, men de fem
australerna hvilka, så snart de sågo
hur det skulle gå, utan order hade
galopperat jämsides med honom bakom
kopjerna, voro utomordentligt nöjda.
De satte af, lade sig ned och dödade
boern på den utsjasade hästen just då
han återvände för att sluta sig till sina
marodörkamrater, af hvilka de sköto
två och sårade en. De uppnådde
lägret tillsamman med Setton och — hvad
vida bättre var — tre pigga boerponies.
— Hade ni bara talt om för oss
att ni ämnade begå själfmord på det
sättet, så skulle vi gjort kål på hela
högen . . . och begagnat er som
lockbete, sade* en queensländare.
Den krossade armen ändade Setton’s
karriär som aktad officer, men då det
var knappt om friskare material gjorde
de honom till stationskommendant på
den egendomligt ödsliga vägkanten vid
Pipkameelepompfontein, hvilken såsom
hvar man vet:
Ligger på vägen till Blomfontein
där Mauser-gevär
slita byxor i sär
och splittra hästarnas skänklar och knän.
Men krigets störtflod hade rullat
tillbaka och endast kvarlämnat en mängd
slit och släp åt den pionierkår som
Phil Tenbrock månader förut hade
organiserat af grufp erson alens spillror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
