- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 3 (1900) /
674

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men i stället »bråkar» man med
teckningen på hvarjehanda sätt. Man
lägger tecknet på ryggen och flyttar
handtaget till ena sidan samt förehar
hvarjehanda andra ändringsförsök.
Höjdpunkten uppnås väl af teckningen i
raden 6, där man fått tillsammans ett
4-och ett n-tecken, utan att därigenom
teckningen kan anses hafva vunnit just
något annat än högst det, att tecknet
genom sin öfvergång från
rundlinje-till rätlinjeformen blifvit mera
användbart för visst slags skrifmaterial (trä
o. d.). Påminnelsen om treuddsformen
framträder dock i alla teckningarna.

Tvåans tecken antar snart nog
formen af ett tydligt »t» eller »z» (zäta).
Äro tecknen värkligen t- och z-tecken,
så får man antaga, att några
gammalgermanska tvåtalsord (twe, zwene t. ex.)
påvärkat teckningen. Men nödvändigt
är detta antagande ej alldeles. Skärans
form uppträder tydligt i alla
tvåtals-teckningarna. Det är egentligen endast
handtaget, som borttagits. Sätter man
sålunda ett handtag under tecknen 2
och z, så framträder ju skärans bild
tämligen tydligt. För att se
ursprungs-bilden lättast i de öfriga teckningarna
bör man hålla tablåbladet så att
tecknen ses från baslinjen.

Fyrans första tecken är en
hornspets. Denna bild varieras på hvarje- .
handa sätt men framträder tydligt nog
i en hel del fyrtalstecken. I tredje
raden är första tecknet ett par horn
jämte ett rundadt horn fäste. Likadant
är förhållandet i åttonde raden. Denna
rad — åttonde — är för öfrigt nästan
alltigenom blott en upprepning af tredje
raden. I fjärde och femte raden är
hornfästet en utdragen linje. Hornen
hafva på hvarjehanda sätt ombildats,
»stiliserats*. Sjunde raden innehåller
ett enkelt horn jämte det runda
hom-fästet. Tredje radens andra tecken
synes vara hebreiskans alef- (a-) tecken,
äfven det ursprungligen uppfattadt
såsom ett horntecken.

I sjätte raden uppträder ett under-

ligt tecken för fyran, ett tydligt
h-tecken. Har äfven härvid något
gam-malgermanskt ord påvärkat teckningen,
så att »h» skulle vara en förkortning
för ordet horn eller något dylikt?

Detta antagande är dock ej alldeles
behöfligt, utan kan tecknet förklaras
på ett något enklare sätt. Se vi femte
radens 4-tecken från högra sidan, så
ser man strax — om man är något
van vid att se o vårdad skrifning —
att tecknet är ett grekiskt K. På
samma gång är tecknet en
homafbild-ning. Men grekiskans K var just ett
sådant homafbildningstecken, och detta
därför att grekiskans benämning på
horn, d. ä. kéras, började med
bok-stafsljudet K.

Borttages nu, såsom varande
obehöf-ligt, t. ex. öfvereta hornet ur femte
radens 4-tecken, så återstår ett
visserligen något ovårdadt men fullt
tydligt h tecken, och vårt »h» har genom
just en sådan hornborttagning uppstått
ur grekernas K-tecken. I fjärde radens

4-tecken uppträder för öfrigt h-formen
tydligt nog, då nämligen tecknet ses
från högra sidan.

Slutligen kan framhållas, att vår 4
äfven är ett h-tecken, såsom synes, då
man ser 4-tecknet uppifrån (i rad 10).
I vårt nu brukliga fyratecken är vänstra
delen det ursprungliga fyrtalstecknet,
fast den ursprungliga bågen (hornet) i
allmänhet uppträder med mera tvärböjd
form. Tillsättes ett streck på högra
sidan om dessa tecken, så är i båda
fallen 4-tecknet färdigt. Omkastningen
af h till 4 kan anses vara orsakad
af begäret att undvika likhet mellan
siffror och bokstäfver, de använda
nämligen.

Det ursprungliga 5-talstecknet har
undergått betydande förändringar. Det
uppträder i femte raden under formen
af ett q, d. v. s. första bokstafven i
latinska språkets uttryck för antalet
fem (quinque). I nästföregående rads
tecken ser man redan ett närmande till
q-formen. Likaså påminner sjätte och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:56:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1900/0682.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free