Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjunde radens tecken om bokstafven
q, fast ovalen är öppen.
Slutligen är vårt nuvarande 5-tecken
ett omvändt q med öppen ovaldel och
q-tvärstrecket eller baslinjen såsom
af-slutnings-streck. I detta femtecken är
nedersta delen den omriktade delen af
ursprungliga 5-tecknet. Hade vårt
sif-fersystems nydanare försett sitt
femtecken med det ofta förekommande
handtaget samt med en baslinje, så hade
vårt nuvarande 5-tecken varit strax
färdigt, efter en liten omvridning. Det
anförda exemplet ådagalägger tydligt,
inom huru trånga gränser eller med
huru få teckenformer vårt siflfersystem
i själfva verket utvecklat sig.
I tredje raden uppträder ett märkligt
5-tecken,. som har gestalt af grekiska
bokstafven »bäta» (B). Antagligen skall
tecknet ses från höger och utgör då
grekiska bokstafven o*mega med sista
delen något mer utdragen än eljest
vanligt. Såsom ett enklare 5-tecken
har omdanaren därjämte helt visst
föreslagit det till vänster stående tecknet
(o), grekiskans o-mikron-tecken.
Till tanke på det nya tecknet har
omdanaren antagligen ledts därigenom,
att ursprungssiffran, sedd uppifrån
mycket nog påminner om grekiskans stora
o-mega. Meningen var nog dock icke
att ersätta ursprungliga fem-tecknet med
det något långskrifna o-mega-tecknet,
icke häller med det något mera
lätt-skrifna »bäta», utan med det enklare
tecknet o. I åttonde raden uppträder
samma tecken som i tredje raden, men
här rätt vändt och försedt med en
slutsvängning åt höger i st. f. framåt.
Sextalets tecken uppträder tämligen
tidigt under formen af ett s. Detta
tecken kan anses såsom
begynnelse-bokstafven till latinska ordet sex.
Sexans sista eller nuvarande form är
den, som tillhör grekiskans
begyn-nelse-s (6).
Vårt sextecken kan, såsom bekant,
användas som niotecken, om man
nämligen låter 6-tecknet vridas helt om
(så att spetsen kommer nedåt).
Likheten mellan 6-an och 9-an beror
därpå, att båda tecknen fått sin form efter
månbilder. För niotecknets uppkomst
hafva vi förut redogjort. Sextecknets
månlikhet har uppstått därigenom, att
grekiska bokstafven s (6) gjorts efter
en månbild, och detta åter därför att
grekiskans namn på månen (selänä)
började med bokstafven s, och då låg
det nära till hands att låta den
lätt-tecknade månbilden, efter behöflig
omdaning, tjänstgöra som s*tecken.
Sextalet har således sin månlikhet
närmast på den grund att grekiska
bokstafven s (6) formats efter en
månbild och att det latinska ordet sex
börjar med bokstafven s.
De . bland sextecknen uppträdande
4-tecknen äro nog endast variationer
af ursprungstecknet.
Sjutals- och åttatalstecknen uppträda
i tredje raden under en mycket
egendomlig form. Dessa tecken svära nästan
mot samtliga de öfriga, i det dessa
hafva mer eller mindre rundad form
samt äro vinkelrättställda mot basen
(eller ena sidan). Men nämnda tecken
för sjuan och åttan äro rätliniga och
snedställda. — Tydningen af dem är
icke alldeles lätt.
Möjligen är sjutecknet en afkortad
och jämkad återgifning af grekiskans
»zäta», tecknet för 7-talet. Sjutecknet
skulle då vara ungefär öfversta delen
af denna bokstaf. Då teckningssättet
sålunda skulle vara hämtadt från
grekiskan, bör upphofsmannen hafva haft
någon kännedom om grekiska språket.
Att så varit förhållande kan man förstå
genom hans användande af grekiska
bokstafven »bäta» (eller »o-mega»)
såsom femtalstecken.
Är sjutecknet danadt efter
zäta-teck-net, så bör man kunna antaga, att
tecknet för åttan är danadt efter grekiska
bokstafven »äta», tecken för talet 8.
Detta åttatecken skulle då utgöra
ungefär halfva delen af »äta»-bokstafven.
Men man skulle också kunna antaga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
