Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huru han än hjälper till pä gården,
vakar, när andra sofva.
ingen nu mera på tomten tänker —
tackar för trogna vålden.
Och julkvällens gröt.
så varm och söt —
aldrig nu mera han får den.
Tomten sig modlöst till katten makar —
tyngst i hans sinne väger,
hvad nyss han från barnens läppar hörde.
om tomten, som julgröt smakar:
en saga blott, Per,
förstås han är,
så väl som häxor och drakar!
Nej, nu ej längre han kan det bära–––
gråtande kryper han samman —
tänk, att de äfven honom förneka
människobarnen kära!
Skall nu dessa små
skratta också
åt tidens klokskap och lära?
Hopplös han suckar och bittert känner,
hur han till intet duger.
Tiden för tomten är redan ute,
svårt det i sinnet bränner.
För pysslingen grå
tungt blir att gå
från bo och från gamla vänner.
Ljudlöst han mellan bäddarne vankar,
stoppar fållen om barnen,
dröjer vid dörr n, som han sakta öppnar
-går så med vemodstankar
i vinterkväll sen,
trött och allen’ —
hårdt det i bröstet bankar.
Elflidens gård ligger mörk i kvällen —
månljus och norrsken slocknat.
Tyst är det ute och tyst där inne —
glöden svartnat på hällen —
från sofvande blott
hörs tryggt och godt
surrande ljud under fållen.
Nu vill han vandra långt upp
i skogen —
upp emot fjällbygd fager.
Där vill han drömma om
flydda tider.. .
Kanske att mänskan’ blir
mogen
för tomten igen!
Då skall han än
på tomtevis tjäna trogen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>