Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Midsommardagen firade de båda
expeditionerna en stor
»förbrödrings-fäst» på Tromsö »Grand hotel», som
nu är nedbrunnet.
Ändtligen den 25 juni är man
färdig med bestyren i land, och man har
öfverenskommit att de båda
expeditionernas alla 5 fartyg i samlad flottilj
skola afgå mot norden. Precis i
mid-natts-ögonblicket till den 26 juni lättas
ankar. I teten går Bakan
(befälhaf-vare Jergomischew), 200 meter bakom
denne Svensksund, ytterligare med
respektive 200 meters
mellanrum Rurik (Cederlund), Betty
(Arvidson) och sist Ledokol
(Ja-kimovitsch).
Vädret var vackert och
af-färden högtidlig och intressant.
Man hade öfverenskommit om
ett signalsystem medelst
ång-hvisslorna, så att de fem
fartygen kunde »tala» med
hvar-andra. Systemet profvades
genast.
tygschefen, hans båda officerare
löjtnanterna Arnelius och Lagercrantz samt
fartygsläkaren d:r Torgersruud (som
under öfvervintringen var expeditionens
läkare), af den svenska expeditionens
medlemmar, förf., observator Engström,
adjunkten Larssén, kapten Ringertz,
amanuensen Rubin och ingeniören
Frænkel. Kanonbåten hyste äfven de
geodetiska och astronomiska
instrumenten. Hvad som å polarfartygen alltid
kräfver stort utrymme är provianten,
ty, äfven om det gäller -blott en
STELLA POLARE, UÅRTIGENS AF ABRUZZERNA FARTYG,
I TROMSÖ HAMN 23 JI/NI 1899.
På detta sätt gingo vi i
godt väder och i stor enighet
tillsammans, tills tjockan från
den 27 juni kl. 6 e. m. gjorde
det allt för besvärligt att »leka
blindbock». De svenska
fartygen gingo därför sin egen
väg mot norra Spetsbergen,
emedan svenskarne där skulle
förlägga sin vinterstation, och ryssarne
skulle söka sig väg in i Storfjorden
eller till Sydkap.
Vi begagna nu tillfället att se oss
omkring på Svensksund och Rurik.
Det förra fartyget har, såsom alla
isbrytare, visserligen egenskapen att rulla
väl mycket och har för en
polarexpedition väl litet utrymme ombord, men
äger för öfrigt de förträffligaste
egenskaper, särskildt genom att vid gång
genom drifis synnerligen lydigt gå de
slingrande vägar som utpekas af
rännorna uti isen. Farten är god (ii knop
vid full fart) och maskinens gång
behaglig. Ombord befinna sig, utom far-
sommarexpedition, bjuder
försigtighe-ten att man i reserv medför
proviant för ytterligare ett helt år,
nämligen för risken att varda instängd af
isen.
Ombord å Rurik bo af
expeditions-medlemmame lektor Solander, docenten
Westman och kandidaten Wulff. Där
är trångt! Fartyget är visserligen
rymligt, men där ha instufvats det på
Ek-manska snickerifabriken tillvärkade för
öfvervintring afsedda boningshuset, de
astronomiska och magnetiska
observa-toriema, de meterologiska »burarna»,
badstugan, hundgården, proviant,
kol-förråd äfven för Svensksund, meteoro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
