Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Serpolette, och fröken Griinberg som den
mer hjärtnupna Germaine. I allt en
vårdad ensemble, som förhjälpt det nätta
och fina stycket, en af de bästa operetter,
till stor framgång. Egendomligt nog
ha herrar teaterdirektörer ganska ofta
tillfälle att göra den erfarenheten, att
det värkligen lönar sig att ge äfven
goda stycken. Lyckligtvis bekommer
det dem ingenting.
På tvänne symfonikonserter ha vi,
som vanligt denna tid, firat Beethoven,
denna gång med nionde symfonien,
som har sin särskilda historia.
Det var en gång en gammal man,
som hade lefvat minst tio lif, och alla
Messa voro mer rika än de i yttre
mening mest innehållsrika och
omväxlande. Af den gåtfulla och nyckfulla
poesiens gåfvor, som han af vänliga
féer bekommit som fadderskänk, hade
han i väl hundra mäktiga värk gifvit
rika skatter åt de otacksamma
människorna. Nu var han gammal och trött.
Han kände sig ensam och öfvergifven,
och bitterhet fyllde hans hjärta, och
därpå kan man icke undra. De goda
människorna i den stad, där han bodde,
hade nästan alldeles glömt honom, de
ville höra lifligare, lättare melodier än i
hans stycken. Den gamle var nämligen
en af de få, som hade förmågan att
skänka den rikaste poesi i toner. Nu
ville folket emellertid icke längre ha
poesi, de ville dansa. Och ut i de
härliga, gröna parkerna, öfver ängar
ocb skogar vandrade den gamle och
hans öga skådade upp mot Guds klara
himmel. Han ville också besjunga
glädjen, men han ville göra det på sitt
vis. Han hade redan för länge sedan
lärt instrumenten att sjunga, ty han
var ett stycke af en trollkarl, den gamle.
Nu skulle de få besjunga glädjen. Och
hem gick han för att skrifva en hel
glädjens symfoni. Men när han kom
hem, tänkte han i stället blott på alla
sina sorger och lidanden, och i
glädjesymfonien sjöng han ut sin smärta,
sin sorg och förtviflan. Förr hade han
kunnat skratta som ingen annan,
såsom de första människorna i paradiset,
så gladt och oskyldigt, och såsom de
skrattade efter syndafallet, med
bitterhet på botten. På ålderdomen hade
han lärt sig att resignera, och om denna
resignation förtäljde både de kvickt
förbiilande tonerna, där han i humorns
förklarande, milda belysning tecknar en
hel värld, och den själfulla sång, han
äfven denna gång förstod att aflocka
instrumenten. Så öfvermannades han
af förtviflan, men hoppets vänliga
stjärnor lyste. Och fram tonade en enkel
melodi, mild och fager, som växte, steg
till elektriserande jubel. Och snart
sjöng allt, hvad mänsklig tunga hade,
med Schillers ord sitt »Freude, schöner
Götterfunken, Tochter aus Elysium».
Människorösten hade löst förtrollningen;
för dess jublande klang veko alla dystra
skuggor. Och hänförd siade den gamle
om en ny fridens och glädjens värld.
Ödmjukt böjde han sitt hufvud: »Ahnest
du den Schöpfer, Welt?»
Den gamle var den underbare
musikern Beethoven, och glädjesymfonien,
den märkvärdiga nionde, ha vi nyligen
alla hört.
De svåra körerna utfördes denna
gång af en stor förstärkt kör med vida
mer renhet än tillförne. Solopartierna
voro hos fru Östberg, beundransvärd
som alltid, fru Afzelius alternerande
med fröken Edström, hr Max
Strandberg och hr Forsell i goda händer.
Hr Nordqvist anförde med helt
ungdomlig eld och lif; kapellet höljde sig
med heder. Det hela var en högtid.
Som inledning gafs ouvertyren till
»Athens ruiner» och konsertarian» Ah,
perfido» från mästarens ungdomsår, med
brädd och stil sjungen af fru Östberg.
Till omväxling spelade vid den följande
konserten hr Zetterqvist med sin
klockrena, fylliga, sångbara ton
F-dur-roman-sen. Stockholm äger ännu musikaliska
artister af rang. Af dem äro fru
Östberg och hr Zetterqvist väl de förnämsta.
Till slut skall jag omnämna en de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
