Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lienska paralell — mindre den barocke
konstnären utan fastmera den blodfulla
människan, som helt och fullt är barn
af sin tid och sitt land. Han är för
oss i främsta rummet den store
berättaren, som i sin berömda själfbiografi
gifvit eftervärlden en mästerlig skildring
af de dagar, då den stora konsten hade
sin andra ungdom, då lifsstarka
människor ånyo ärligt sökte lära sig lifvets
svåra konst och »då ’jagets’ väl var
högsta lag».
Cellini var samtidig med Michel
Angelo, som i konsten återinförde den
nakna människokroppen och med
kraftig hand slet bort Kristusmanteln och
madonnadräkten. Officiellt var väl ännu
kyrkan den högsta makten, men det
hade länge knakat i fogarne — till
och med på dess högsta tinnar. Det
var, som om med ens alla naturens
krafter i människan kommit lösa —
som om kroppen ville taga hämnd för
hjärnans långa fängelsetid. En säregen
blandning af fromhet och hedendom
kommer till synes i storslagna
konstvärk. En påfve låter i taket på
six-tinska kapellet Michel Angelo måla sin
yttersta dom, där de muskulösa, nakna
kropparne vrida sig i hat emot himlen
och den Gud, som själf gifvit dem dessa
lemmar, hvilka störtat dem ned i
afgrunden.
Dessa underbara dagar få i Cellinis
biografi den skarpaste belysning, målas
i färger, som de 400 åren icke
mäktat bleka — tusentals detaljer fogas
hop till en mosaik, om hvars skönhet
jag här näppeligen kan gifva en
föreställning.
B. föddes i Firenze, där fadern, som
tillhörde en ansedd adelssläkt, till
professionen var arkitekt och af passion
musiker. Som naturligt var, låg det
honom om hjärtat att få sonen, hvilken
tidigt visade musikaliska anlag, utbildad
i den konst, som för honom var den
högsta af alla, och han satte också in
hela sin energi på att lära honom blåsa
flöjt och sjunga. Men B., som snart
visar, att han till alla delar ärft mäster
Giovannis oroliga, brokiga
tusenkonst-närshåg, kunde aldrig få riktig smak
för sin fars älsklingsinstrument utan
fordrade att få ägna sitt lif åt den
bildande konsten.
Genom omständigheternas makt
lyckas han drifva sin vilja igenom och
komma i guldsmedslära, och sedan
odlar han i långa tider både musiken
och guldsmedskonsten — det förra af
pietet och till glädje för fadern.
Pietets-och familjekänslan är öfverhufvud taget
ett af de skönaste, oftast framträdande
dragen hos denne på andra punkter så
hänsynslöse renässansman. Hur
upptagen han än är af sina egna affärer,
hur fjärran från hem och fädernestad
han än färdas, alltid tänker han på att
hjälpa sin far, hvilkens villkor vanligtvis
voro rätt knappa, och längre fram i
tiden är det en syster och hennes
oförsörjda barnskara, som äro föremål för
hans omsorger. Uppfylld af poetisk
stämning är en liten scen, som
utspelas mellan fadern och honom redan
under hans lärpojksdagar. B., som ett
års tid hade vistats i Pisa, lycklig som
i ett paradis därför att han på så långt
afstånd från den ibland något omilda
fadershanden hade sluppit syssla med
den hatade flöjten, kom sjuk och
medtagen tillbaka till Firenze. »Min far»,
skrifver han, »lät vårda mig med
mycken kärlek. I sin ifver att få höra
mig spela, sade han oupphörligt, att
mitt tillfrisknande tycktes honom dröja
i evighet. Medan han talade med mig
om musiken, kände han mig på pulsen,
ty han ägde rätt stora kunskaper i
läkekonsten. Men knappast började han
tala om musik, förrän han i pulsen
märkte en så häftig oro, att han ofta
förfärad och gråtande lämnade mig.
Vid åsynen af hans stora längtan bad
jag slutligen en af mina systrar att
hämta en flöjt åt mig. Ehuru jag ännu
hade feber, vållade mig spelandet likväl
ingen svårighet — tack vare min stora
begåfning för musiken. Min fader stod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
