Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tortyrens kval. Därför bedja vi Ers Majestät
förbarma sig öfver oss och rädda oss, på det
att vi, som redan äro brakta till tiggarstafven,
åtminstone måtte fa behålla det lif Gud skänkt
oss. Fräls oss, Ers Majestät, ur dessa
blods-hundars händer! Hvad hafva vi förbrutit?
Intet annat än att vi hafva blifvit födda i detta
land. Vi göra ingen något ondt, vi vilja blott
arbeta för att kunna lefva i
öfverenssstämmel-se med lagen.
En liknande böneskrift sändes till
premiärministern Carp. Hvarken från
kung Carol eller honom har något
svar ingått.
V.
Det finnes intet skäl till den
förmodan att kung Carol med
belåtenhet iakttager ställningar och
förhållanden i sitt land, sådana de blifvit
frammanade af hans ministrar. I
slutet af sjuttiotalet hände det att en
ungdomsvän till konungen, en
mycket förnäm tysk, hvilken anländt som
hans gäst till slottet i Bukarest, en
dag uttalade sin önskan att få göra
bekantskap med hans då varande
ministrar. Med anledning af att
statsråd skulle hållas voro dessa samlade
i en närliggande sal.
— Med största nöje, kära vän,
svarade kungen ... Det är endast en
liten formalitet att uppfylla,
densamma hvartill man ofta uppmanas i
badinrättningarna. Ge mig er
klocka och er portmonnä. Dem låsa vi
in i mitt skritbord. Det är alltid
säkrast, då man går in till mina
ministrar.
Enligt all sannolikhet är kung
Carol fullkomligt ur stånd att göra sin
vilja gällande, så snart det rör sig
om människokärlek eller till och med
om blott människoförnuft gentemot
rumänier af judisk härkomst.
Berömdare än konungen är i
Europa drottningen, den öfvermåttan
produktiva Carmen Sylva, som
gärna låter sig förhärligas som
skaldinna och som ständigt bjuder till sig
franska författare, hvilka efter
hemkomsten skrifva rosenfärgade redo-
görelser öfver de idylliska
förhållandena i det med en så poetisk
drottning lyckliggjorda Rumänien. I
landet själft torde man icke så högt
uppskatta drottningens förtjänster.
Åtminstone har där en visa slagit
mycket an, som i öfversättning kan
återgifvas sålunda:
I Slottet, der sfraaler saa rigt,
en Dronning Rimene fletter.
Hun sukker i ensomme Nætter,
og Sukket bliver et Digt.
Paladset er smykt som til Fest,
hun skriver sit Folk ud af Sjælen,
hun kalder ni Muser til Gæst,
og de lystrer det Bud uden Dvælen.
Dog hist fra en Flok uden Brød
fra hjemløse Stakler, man jager,
som ud over Vidderne drager,
et Skrig af Fortvivlelse lød.
De har set deres Velfærds Forlis;
hvert Haab om Bistand dem svigter.
Men Carmen Sylva, hun digter
en Sang til Barmhjertigheds Pris.
De skælvende Oldinge mumler
det gamle hebraiske Ord:
Hør, Israel, høri og de tumler,
og knækkede synker til Jord.
Med Kolben man giver dem Lise,
i Kraven der tages et Tag.
Men Dronningen digter en Vise
om Fryden ved Nattergalslag.
De Hungrende slet ingen ynker,
bad de end ydmygt og fromt,
Barnet ved Moderbryst klynker,
det Bryst er udtørret og tomt.
De svage slaas ned for Fode,
mangt Øje brister i Kval.
Carmen Sylva digter en Ode
om det ædleste Rets-Ideal.
O Dronning, du digtende Kvinde,
digt videre i dit Palads!
Som Eventyrdigterinde
du faar i Historien Plads.
vi.
Från konung, drottning och
ministrar i landet själft finnes för de
olyckliga judiska rumänierna intet
bistånd att hoppas. Men hopplöst
är därför ingalunda deras tillstånd.
Om alla män af judisk härkomst i
Europa och Amerika reste sig som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
