Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lät dem uppträda som valmän och
valbara, inbillade de sig att man nu
älskade dem som medborgare. Om
man endast icke hånade dem midt
upp i ansiktet, ansågo de sig
likställda med sin omgifning. De sågo
och förstodo icke hatet omkring dem.
De riktigt fårskalliga bland dem
trodde till och med att i det land,
där de lefde, fanns intet hat. Om
de stundom ej kunde blunda
därför, så baxnade de däröfver.
Likväl var förhållandet det enkla, redan
antydda: Det fanns intet hat, där
det icke fanns judar (såsom i Norge).
Det fanns jämförelsevis lindrigare
hat, där det fanns få af dem (såsom
i Danmark). Det fanns mäktigt hat
öfverallt där det fanns mäktiga
judar, om de nu voro mer eller
mindre talrika (såsom i Frankrike,
Tyskland och Österrike).
Öfverallt där med judarnas nämda
-oförstånd parat sig de nyligen
frigjordas otålighet, skall den under de
sista trettio åren vaknade europeiska
oviljan mot dem nödvändigtvis få
ett gagneligt inflytande. Den skall
icke blott dämpa deras lust att
paradera med rikedom, utan värka
förädlande på hela deras hållning.
Skrämma dem kan intet
antisemitförbund. Det hycklande namnet för
judehatet är så mycket löjligare i
kristna mäns och kvinnors mun som
Jesus i egen person ju var semit och den
enda veterligt semitiska andliga rikt
ning i Europa är den som med ett
populärt namn kallas kristendom.
Judarna i Rumänien äro tjudrade
som svin. De ha icke i själfva
landet en enda tidning till sitt
förfo-,gande, de våga icke med utsättande
af namnet skrifva en spalt mot sina
•förtryckare i Europas tidningar. De
töras endast med iakttagande af
mångfaldiga försiktighetsåtgärder skicka
dokument och aktstycken, ja vanliga
bref öfver gränsen. De djärfvas icke
ens skrifva en bekant utländings namn
på kuvertet, och de anropa hvar och
en, som de vända sig till, att denna
icke må omtala sagomannens namn.
Under ett sådant skräckregemente
lefva de.
Men på två sätt kunna deras
stam-förvandter komma dem till hjälp.
Ty två ting är det som deras
rumä-niska förtryckare frukta.
De kunna säga den enkla
sanningen om Rumäniens förhållanden, helt
obekymrade om de lögnaktiga
officiella vederläggningar som
naturligtvis skola följa. Därigenom göra de
gagn. Ty Rumäniens antisemiter
skola få Europas offentliga mening i
ryggen, och de lida af att stämplas
såsom de barbarer hvilka de värk
ligen äro.
Därnäst i ordningen kan den
judiska finansvärlden, som, om också
dess makt öfverdrifves, är en
mycket betydande makt, neka att
försträcka den genom egen förskyllan
i grund och botten minerade
rumä-niska staten något som hälst
pän-ningelån, innan denna stat uppfyllt
den förutsättning på hvilken allena
dess oafhängighet erkändes af
stormakterna år 1878.
Därigenom göra de gagn.
Ty Rumäniens antisemiter, som
förebrå judarna deras
pänningsniken-het, hafva ett enda begär pä denna
jord, begäret efter pänningar, och
kunna de endast komma åt dem
genom att kasta sina grundsatser
öfverbord, då bli grundsatserna
lidande på kuppen, och den judiska
befolkningen i Rumänien kan äter andas fritt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
