Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARMAND SILVESTRE.
dier i fysiken, i hvilket ämne han blef
lärare vid artillerilärovärket vid Marieberg
och sedermera 1858 professor vid
teknologiska institutet, då han äfven med kaptens
grad tog afsked ur krigstjänsten.
Ledamot af Vetenskaps-, Krigsvetenskaps- och
Musikaliska akademierna äfvensom af
Landtbruksakademien, erhöll friherre Fock
en mängd förtroendeuppdrag, blef stads
fullmäktig, kommissarie vid den allmänna
industriutställningen 1866 och samma år
riksdagsman ända till 1887 och ytterligare
1891 —1893. Redan 1870 utnämndes han
till byråchef i civildepartementet och
expeditionssekreterare i k. m:ts kansli och blef
1878 kansliråd, hvarefter han 1884 erhöll
afsked med pension. Ehuru strängt
upptagen, erhöll baron Fock likväl tid äfven till
vetenskapliga arbeten, och särskildt känd
är hans lärobok i fysik, som utgifvits i flera
upplagor. Till sin politiska åskådning var
friherre Fock afgjordt liberal och en varm
förs vars vän.
1 ett anfall af svårmod sköt
Professor sig i slutet af förliden månad
Pettenkofer den högt förtjänte, åldrige
ty–j- ske vetenskapsmannen Max
von Pettenkofer, en af den
mo-därna hygieniska vetenskapens
grundläg-gare, född 1818. Redan vid 29 års ålder
professor i medicinsk kemi vid universitetet
i Miinchen, ägnade sig Pettenkofer åt
mycket omfattande studier och sysselsatte sig
under en följd af år äfven med rent
tekniskkemiska arbeten, under hvilka han bland
annat uppfann ett förfaringssätt att
restaurera oljemålningar. Sin förnämsta värk-
samhet ägnade han dock åt den
experimentella hygienen och arbetade på hälsolärans
alla områden. Sålunda påvisade han den
stora betydelse markens beskaffenhet och
föroreningarne i denna äfvensom i vattnet
äga för spridande af kolera och tyfus, och
företog tillsammans med Voit klassiska
undersökningar öfver näringen och
omsättningen i människokroppen. Flitig författare
har han utöfvat ett mycket stort inflytande
genom sina många lärjungar. Han upp-
höjdes 1883 i adligt stånd drog sig 1894
tillbaka till privatlifvet.
I Paris har den bekante
Armand skriftställaren Paul Armand
SUvestre Silvestre aflidit. Han föddes
f den 18 april 1837, genomgick
polytekniska skolan och blef
slutligen direktör för finansministeriets
arkiv. Han gjorde sig först bemärkt genom
en diktsamling, till hvilken George Sand
skref företal. För öfrigt utvecklade han
en inbringande värksamhet såsom
humoristisk prosaförfattare i »Gil Bias», »Echo de
Paris» och »Journal», Såsom konstkritiker
utgaf han sedan 1888 hvarje år ett band:
Le Nu au Salon. Äfven för teatern har
han skrifvit. Mästare i formen både på
prosa och värs, saknar han dock djup och
allvar.
Den 29 januari afled
fran-Henri ske författaren vicomte Henri
de Bor nier. de Bornier. Han var född
•j* 1825. Han utgaf redan tidigt
diktsamlingar och åtskilliga
dramatiska arbeten på värs. Men det var
dock egentligen hans drama »Rolands
dotter», som spred glans öfver hans namn.
Detta skådespel, som först uppfördes 1875,
innehöll så många häntydningar på de
förlorade provinserna Elsass och Lothringen
och spelades på Théåtre Francais så
utmärkt af Sarah Bernhardt och
Mounet-Sully, att det hade en storartad framgång.
Det öfversattes äfven till svenska och
uppfördes på dramatiska teatern.
Efter »Rolands dotter» skref Bornier
flere andra dramer, af hvilka »Mahomet»
blef den mest berömda, därför att dess
uppförande förbjöds på anmodan af det
turkiska sändebudet, som i sin regerings
namn inlade protest mot styckets angrepp
på muhammedanismen. Bornier invaldes
1893 i franska akademien och besegrade
därvid Zola, hvilken uppträdde som
motkandidat.
Världens
starkaste
isbrytare.
också värkat
Vintern, som i år haft,.en
mer än vanligt nordisk
karaktär och länge bundit sjö
och haf i sina stela bojor, har
hämmande på sjöfarten, i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
