Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vill det nästan tyckas, nu hålla på att
sortera sig en smula bättre än hvad hans
föregående alstring lämnade tillfälle att
hoppas. Icke så som skulle
världsstorme-riets stolta böljor hos honom ännu hafva
lagt sig; dit är det allt långt, men han
synes dock ha kommit till insikt därom att
den absoluta subjektiviteten, om den nu
skall vara helig, så mycket mindre
äralls-mäktig. Och rätt som det är få vi
kanske bevittna, att han upptäckt hurusom
saker och ting här i världen ändå
värkli-gen kunna ses från mer än en sida. Ett
och annat, däribland särskildt den sista af
novellerna, »Emigranterna och
samhälls-fienden», tyder på något ditåt. — Förfs
formella talent är obestridlig, och en sådan
berättelse som »Ett besök» är nära nog
ett litet mästerstycke.
* * *
»En hemlös och andra berättelser» af
Jane Gernandt-Claine för oss ånyo till
Argentina och de främmande land, der förf.
längre eller kortare tid haft sin bostad. Vi
återfinna hennes bittra förakt för Rosario,
den anspråksfulla jobbarestaden med dess
sminkade, flärdfulla och själstomma
kvinnor, dess i det amerikanska
go-a-head-hvimlet borttappade nordbor, dess ihåliga prakt
och tröstlösa pampa. Rosario har dödligt
kränkt den svenska författarinnan och
franska konsulinnan i alla hennes känslor
— och får nu umgälla det! Icke sten uppå
sten af hela Sydamerikas anseende får
bestå, om förf. får råda. Hon skrifver med
en känsla af personlig harm, som i
förening med hennes naturligen lifliga stil torde
på mången läsare värka förledande.
-Men hvad jag för min del beklagar hos
en så begåfvad intelligens, det är att ej
bättre mäkta sätta sig in i en sådan
främmande miljös karaktär, och detta är så
mycket underligare som förf. ju icke kom
dit ut omedelbart från någon ädelsinnad
men trång svensk småstadskrets, icke ens
direkt från den sköna synderskan, vår
huf-vudstad, utan hade sett sig åtskilligt om
förut i olika världstrakter. Det är en
öf-vermåttan god sak att icke låta
»fäderneslandet värka bort», men ett spörjsmål är
huruvida det är fullt rätt att anlägga den
fosterländskt häfdvunna måttstocken på allt
främmande, som möter en ute i världen.
Emellertid skall ej nekas, att den kontrast-
värkan, som uppstår genom
sammanförandet af motsatta synpunkter och
uppfattningar, kan blifva dråplig; så i berättelsen
»Ett besök», hvaruti skildras en svensk
vetenskapsmans påhälsning hos
psevdo-änkan efter en hemma och ute förolyckad
svensk adelsman. Den burleska skilnaden
mellan en hemmavarande kvinlig släktings
idealiska svärmeri för hjärtats maning till
kärlekens frihet och den prosaiska
realiteten där ute på pampan är ovärderlig . . .
Litterärt sedt, äro de i samlingen sist
förekommande berättelserna, de som icke handla
om Argentina, ojämförligt mera att
berömma.
* * *
En bok, som ingalunda är afsedd till
förströelselektyr, men som för en allvarlig
läsare är i högsta grad fängslande, har till
titel »Viljan och dess uppfostran» af Jules
Payot. Förf. som är lärare vid ett franskt
College, har med sitt arbete, som han
dedicerat till den berömde prof. Th. Ribot
(förf. till »Viljans sjukdomar» m. fl. på
svenska öfversatta psykologiska skrifter)
till syfte att från en särskild punkt
behandla den själsfakultet, som praktiskt
torde vara den bestämmande för alla de
andra, viljan; uppfostra den, härda den,
sätta den i stånd att fylla sin uppgift att
vara karaktärsbildande. Såsom den
farligaste fienden till denna viljans höga
uppgift framhåller förf. hvad han kallar
tankelättjan, benägenheten att låta den
själf-ständiga tankevärksamheten stå tillbaka
och efterhand förslöas genom
minnesan-strängningens uteslutande belastning, —
hvilket ofelbart leder till handlingslättja
med alla dess påföljder. Boken, som inom
kort tid erfordrade en 2:a upplaga, riktar
sig närmast till universitetsungdomen och
är fullt metodiskt indelad i en teoretisk
och en praktisk hälft, bägge lika grundligt
men med den ojämförliga franska
klarheten framställda. Men den skall få sin
publik, eller förtjänar åtminstone att få den,
i mycket vidare kretsar. — Öfversättningen
är gjord af en skicklig hand, men måhända
skulle någon bearbetning af arbetets senare
del med tillämpning mera på svenska
förhållanden ej varit ur vägen. — Mot
förläggaren är att göra den anmärkningen att
boken ej försetts med innehållsförteckning
eller kapitelöfversikt.
Renholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
