Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De kinesiska angelägenhe
Det kinesiska terna taga en allt
ogynsam-äfventyret. mare vändning för de i dem
intresserade makterna, men i
synnerhet för Tyskland, som varit nära att
se ett plötsligt slut på sin fältmarskalks,
grefve von Waldersees dagar. Den gamle
generalen kunde nämligen endast med
knapp nöd rädda sig från att omkomma i
lågorna, då hans kvarter i det käjserliga
palatset i Peking blef deras rof, och en af
hans officerare general Schwarzhoff blef
innebränd. Ehuru mordet på den tyske
kaptenen von Bartsch mer än tillräckligt
angifver kinesernas känslor mot de tyska
hämnarna, synes ännu åtminstone ingen
anledning föreligga till det antagandet, att
elden varit anlagd. I alla händelser tyder
allt i Kina på. att det varit mycket lättare
att inlåta sig på äfventyret än att lyckligt
komma ifrån det, och ännu synas inga
utsikter till ett snart slut på detsamma.
Medan sålunda makterna i
Frankrike och Kina hvarken komma fram
Italien. eller tillbaka, har en italiensk
eskader besökt Toulon, där
dess befälhafvare, amiralen prins Tomaso,
härtig af Genua, född den 6 februari 1854,
son af Victor Emanuel 11 :s broder
Ferdinand och sålunda kusin till den mördade
kung Umberto och broder till
änkedrottning Margharita, sammanträffat med franska
republikens president Loubet och med
honom utbytt försäkringar om de båda
händernas vänskap och högaktning. Som man
vet, har förhållandet mellan Italien och
Frankrike icke alltid varit det bästa. Det
stora klerikala inflytande, som under den
franska republikens första år gjorde sig
gällande och till och med yrkade
på krig mot Italien för att
återinsätta påfven i hans världsliga makt.
väckte hos det unga italienska
konungariket starka farhågor, och då
fransmännen förekommo italienarne
i Tunis och gjorde denna stat
genom den mycket omtalade Bart
lo-traktaten beroende af Frankrike,
slog missnöjet i Italien ut i full
låga. De Italienska statsmännen
skyndade sig att söka stöd mot
Frankrike i en förbindelse med det
mäktiga Tyskland, och sålunda blef
Italien den tredje i trippelalliansen,
som allt sedan dess fortgått.
Under Crispis regemente i Italien blef
spänningen med Frankrike till och
med så stor, att man befarade krig,
men efter Crispis fall mildrades
likväl förhållandena, ehuru Italien,
till följd af att Frankrike uppsade
den gamla handelstraktaten med
Italien och belastade dess
produkter ined dryga införseltullar,
tillskyndade landet en ansenlig
ekonomisk skada. Trippelalliansen har,
icke minst till itaiienarnes egen
fördel, lyckligtvis aldrig behöft sättas
på ett aktuellt prof, och då tiden
för densamma omigen snart utgår,
har mötet i Toulon gifvit anledning
till många funderingar om Italien
värkligen skall förnya alliansen med
Tyskland eller ingå i någon annan
politisk konstellation. Härmed må
nu förhålla sig huru som hälst, säkert är
emellertid, att såväl den franska eskaderns
besök i Cagliari för två år sedan som den
italienska eskaderns motbesök i Toulon innebär
en förklaring, att de båda folken åter betrakta
hvarandra med välvilja och vänskap.
Hvar-till detta framdeles kan bana väg, blir
en annan sak; trippelalliansen har icke
mera alldeles samma syfte som under furst
Bismarcks och Crispis dagar; ingen tänker
på att angripa Italien, och att Italien för
Tysklands och Österrikes intressen skulle
kasta sig in i ett krig, där det hade ingen-
HÄRTIGKN AF GENUA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
