Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
adspectus qvadratus till Saturnus
skulle bereda honom en våldsam
död. Som bekant mördades han i
Eger. Som man ser går det lätt
nog att bringa horoskopet och ödena
i den mest idealiska harmoni, när
man på detta sätt känner båda
de-larne.
Skulle någon af Varias läsare önska noggran
nare upplysniogar i hithörande frågor,
besvaras de af författaren, om bref märkta med S—hl
och bifogadt porto, insändas till redaktionen.
TJÄNSTEFOLK 1 SYDAFRIKA.
Af IDA BÄCKMANN.
TJI varje dag medförde tågen nya
ska-ror flyktingar till Lourenzo
Mar-quez, hotellen blefvo öfverfulla, och
det fanns snart knappast ett privat hus,
där man ej mottagit åtskilliga
inkvarteringar. Det roade mig stundom att
se alla de rubbningar i den vanliga
ordningen ’detta åstadkommit, och jag
hade intet emot att då och då lefva
mig trött ibland dem, enär jag visste,
att jag hvilken stund jag önskade, kunde
få sluta mig in i min egen bostad och
känna lugn och hvila. Några
kom-mitté-ladies hade kastat lystna blickar
på den våning, som var upplåten åt
mig, och min värd skyndade att ge
dem ett af sina andra hus i staden att
disponera. Han hyste en bestämd
afsky, försäkrade han, för att få lugnet
i det stora, rymliga huset stördt genom
refugees. Jag fröjdade mig däråt, gick
kors och tvärs genom rummen och slog
mig allt emellanåt ned i någon sval
skinnklädd hvilstol därinne eller
prunkande hängmatta ute på
trädgårdsbal-kongen, hela tiden med en välbehaglig
känsla af, att hit nådde ej den
hetsande längtan scm flämtade fram ur
de hemlösa. Jag hade här ej häller
något som påminde om dem. Bombo,
min pekinini, glittrade af lefnadslust,
där han med tillkämpadt allvar lade
sig ned vid mina fötter för att afvakta
de befallningar, jag möjligen kunde ha
att ge honom. Hans i brunsvart
skiftande lemmar voro runda och skeno
af en välmåga, som bjärt kontrasterade
mot de utmärglade i trasor höljda små
stackare, som vi dagligen mötte på
gatorna. Bombo kände det ej svidande
ondt, då de hungriga ögonen än
likgiltigt, än med en glimt af hopp foro
öfver en, snarare berörde det honom
angenämt att döma af det hesa lilla
skratt, som då och då undslapp honom
och den åtbörd af stolthet, h varm ed
han strök rätt vecken på sin sidenskjorta.
Trädde så Jack inom dörren, var han
lika sfinxartad som vanligt. Ljudlöst
ställde han upp ett litet konstrikt
flä-tadt bord, som han burit hoprulla dt
under armen, placerade på detta en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
