Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Han har inte ätit sen i går . . .
Näns ni . . . näns ni väcka honom?
Skolfröken.
—- Stackars barn 1
Den Ulla flickan börjar nu att gråta.
Stora syster böjer sig ned öfver
henne och tystar sakta på henne.
Den lilla.
— Jag är så hungrig!
Den äldre systern.
— Far kommer snart med mat, så
får lillan rara bullar!
Den lilla upphör genast att gråta.
Skolfröken, till modern.
— Men ni påstod ju, att er man
satt på krogen, var det inte så?
Modern.
— Det gör han också, men . . .
något måtte man väl säga åt ungen, fast
det kan vara fult att narras . . . Annars
gråter hon ju så att gossen vaknar! . . .
Tror ni kanske jag sitter här och
ljuger för er?
Skolfröken, rörd.
— Stackars folk I Stackars folk! Tag
här så länge, så skall jag söka få
någon hjälp åt er från sällskapet (ger
henne pängar).
Adjö, ni skall snart få höra af mig.
Går.
Modern.
Sitter en stund och stirrar pä
pän-garna i sin hand.
Den äldsta dottern
går fram och tar henne i armen.
— Mor! Mor! . . . Nu ha vi ju
pängar!
Modern, doft.
— Ack, hvad förslår det!
Dottern.
— Men hon sad’ ju, fröken, att vi
skulle få mer sen.
Modern, utbristande.
— Barn! Det förslår inte! Det
förslår inte!
Dottern, beslutsamt.
— Ge mig dem, jag skall skaffa!
Tar pängarna från modern. Du skulle
allt lägga dig litet, mamma, det är så
länge som du inte fått sofva.
Modern, sväfvande.
— Ja, det är så länge . . . och ingen
mjölk har jag. . . Det är rakt bara
röda bloden!
Den lille börjar visa tecken till att
bli orolig.
Modern.
— Vyssvyss! Vyss vyss ! Vyss! vyss!
Upphör plötsligt att vyssja.
— Vill du ta honom ett litet tag,
Ellen, så att jag inte tappar . . . Jag
känner mig så besynnerlig, det går
rundt! . . .
Dottern
lutar sig ångestfullt öfver henne.
— Du får inte bli sjuk, mamma.
Hur skulle det då gå med oss!
Modern, rätar upp sig.
— Nej, nej! Det är öfver nu, Ellen,
det var ingenting, jag blef bara i ett
tag så trött... Ge mig pojken! Så!
Tar barnet och lägger det emot sitt
bröst. Men hvar blef pängarne af,
hvar lad’ jag dem, jag hade dem ju
alldeles nyss!
Dottern, leende.
— Jag har dem ju!
Modern.
— Ja, ja!
Dottern,
knyter en halsduk om hufvudet och
skyndar mot dörren.
— Jag är strax tillbaks!
Ut.
Den minsta flickan,
går sakta fram till modern.
-— Kommer inte far, mamma?
Modern.
— Vyss vyss! Vyss vyss!
Den lilla.
— Kommer inte far med bullar snart
mamma?
Modern, hårdt.
— Nej!
Den lilla flickan börjar snyfta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
