Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOSNIEN—HERZEGOVINA I VARA DAGAR.
För VARIA af M. LÉRA.
Öfversättning från förfrs originalmanuskript af GABRIELLE RINGERTZ.
för tjugo år sedan en resande
-L’/ återkom från Bosnien och
Herze-govina, lyssnade man förvånad och
ofta klentrogen till, hvad han hade att
förtälja. Man beundrade hans mod
och ansåg, att han af en slump
undgått de största faror. Dessa provinser
hade nämligen på den tiden mycket
dåligt rykte inom det civiliserade
Europa. Då man hörde deras namn
nämnas, tänkte man sig strax vilda trakter,
där banade vägar voro sällsynta och
osäkra, och där det vimlade af
stråt-röfvare, om hvilka de hemskaste
historier voro i omlopp. Det berättades
till och med om enleveringar och
inspärrningar i harem.
I våra dagar tillgår det ej längre
på samma sätt. Man skördar inga
lagrar på en resa till
Bosnien—Herze-govina. Cook ditsänder årligen
hundratals resande, som förälska sig i
landets sköna natur, och vetenskapsmän
och skriftställare sysselsätta sig sedan
några år tillbaka lifligt med dessa små
länder, som för närvarande erbjuda ett
af vår tids egendomligaste företeelser,
ett muselmanskt lands uppgående i ett
katolskt land, utan att därför den
starkare nationen absorberar den svagare.
Då på kongressen i Berlin efter 1879
års krig det uppdrogs åt Österrike att
öfvertaga ledningen af dessa tvänne
provinser, öfver hvilka sultanen till
namnet fick kvarstå som härskare, var
det omöjligt att förutse hvilket öde som
MOSTAR.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
