Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tjänst, erhåller man en föga uppbygglig
inblick i de upprörande metoder, genom
hvilka England ville stadsfasta och utvidga
sitt välde i denna del af världen.
Författarinnan är själf född och lefver där nere
och hennes vittnesmål om alla dessa
grymheter, råheter och rofferier i
»civilisationens» vanhelgade namn präglas af en varm
och kristlig hann. — Det är just motsatsen
mellan kristendomens läror och det kristna
Englands våldförande af dessa, som bildar
stoffet i denna ganska gripande lilla bok
om den obildade soldatens syn och
väckelse i ödemarken. (Alb. Bonniers förlag.)
* *
»Bronsflaskan»» af F. Anstey (i svensk
öfversättning af Alb. Montgomery från
Fahlcrantz & C:is förlag) har, efter hvad
som å omslaget meddelas af utdrag ur
engelska prässens omdömen i förf s eget
land uppväckt en nästan stormande
hänförelse. Den engelska kritiken har, som
bekant, mycket lätt att falla i
förtjusnings-feber och drager alls icke i betänkande att
proklamera än den ena än den andra af
författare och författarinnor, som kunna
förefalla oss andra tämligen medelmåttiga,
för oupphinneliga snillen. Denna gång
kan man dock, äfven om man ej vill
stämma in i alldeles lika höga toner, ej annat
än erkänna att den ofvannämnda
författaren är i besittning af ej blott den lifligaste
kombinationsförmåga i planläggningen af
denna fantastiska historia utan ock af en
träffsäkerhet, som nära nog går upp mot
själfva Jules Veme i blandningen af fantasi
och realiteter. Den mystik, ■som slår
läsaren emot genom den under själfva kung
Salomos egenhändiga insegel i bronsflaskan
fängslade andens lösgörande, är icke af
någon skrämmande art; hela uppträdandet
af djinnin Fakrash-elAamash eller
»mr-Fakrash i det modärna Londonlifvet är
tvärtom behandladt med frisk humor och
boken erbjuder i sin helhet ett värkligt
medryckande och fängslande innehåll.
* *
Man för krig i denna tid på annat sätt
och med andra vapen än i fält nationer
emellan. I hvarje land pågår en inbördes
intressekamp, där motståndarna icke sparas.
Så har Norrland, vårt »framtidsland»,
blif-vit valplatsen för en kamp, som på den
ena sidan hetes utgå från de stora
träpatronerna, sågvärkegarne, skogssköflarna och
hvad annat allt man ger dem för namn,
mot den själfågande, jordbrukande
almo-gen, men efter annan uppfattning riktar
sig mot den industri, som Sverige till stör
sta delen har att tacka för sina genom
exporten lysande statsfinanser, just
sågvärks-industrien med skogsafvärkning såsom
basis. De, hvilka drifva kampen i sist nämnda
riktning ha fått en vapendragare i hr
Waldemar Lindholm, som skrifvit en liten bok
med titeln »När skogen dör». — Undras,
om icke allmänheten börjar få nog af alla
dessa norrlandsskildringar, hvilka kommo
i modet genom Pelle Molin, men som ha
den egenskapen att i värkligen en tröttande
enformighet likna hvarandra. Hr
Lindholms bok är skrifven med schwung och
en ungdomlig entusiasm, som i sitt hat
mot »bolagsherrarna» nog låter som äkta.
Men det kan ej nekas, att de sju
historierna spela samma tema med alltför få
variationer att ej värka en smula unisont
Såsom tendensskrift skall den nog ändå
göra afsedd värkan. (Gemandts förlag).
* % *
»Polacker» heter en ny samling
berättelser af Henryk Sienkiewicz, hvilka, i
likhet med allt hvad som kommer från denna
nu med rätta så högt uppskattade förfat
tare, har sin gifna stora läsekrets i alla
länder. — De sju noveller samlingen
omfattar torde förskrifva sig från olika tider.
Men ett ega de gemensamt: författarens
lifliga och skarpa uppfattning samt hans
friska och behagliga stil. Ett försök att
— i berättelsen »I de tatares våld»
—upptaga den gamla krönikstilen från en äldre
tid gör i det afseende intet undantag; och
öfversättaren, fröken E. Weer har i detta
stycke som öfverallt lyckats attrapera
egendomligheten. Utan att kunna polska
språket och sålunda vara i stånd att göra
en jämförelse med originalet, märker man
sådant på själfva tonen. (Alb. Bonniers
förlag).
» * *
Utom de vanliga fortsättningsböckerna,
den redan omnämnda om »Det stora
Boerkriget» samt »XlX-århundradet i ord och
bild» (som nu hunnit till sitt 4i:a häfte)
och »Madame de Rémusats anteckningar»
Från Napoleons hof», — är att från Hugo
Gebers förlag anteckna ett förtjänstfullt
litet arbete af doktor Joh. A. Fors lund:
»Ett långt lif, enligt historiens vittnesbörd
och vetenskapliga iakttagelser». Det är icke
ett svagt filosoferande öfver ämnet, som här
förekommer, utan praktiska och nationella
resonemanger därom, stödda på fakta och
af intresse för hvar man samt meddelade
i ett lätt och populärt språk.
Renholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
