Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*
skräckligt uti att se ett ungt lif — det var
hans svågers — utsläckas inför sina ögon
efter en lång kamp mot döden i en
obotlig sjukdom, men han slår bort med en
fras om att »arbeta med den mänskliga
utvecklingens stigande flod» den vissheten,
mot hvilken inga illusioner lära kunna hjälpa,
att ett försök till förvärkligande af hans
anarkistsamhällen skulle kosta icke en flod
men ett haf af människoblod! — I
sanning, såsom Krapotkin själf säger på ett
ställe i boken, »människonaturen är
värk-ligen mycket sammansatt».
Arbetet har utkommit på Gernandtska
förlaget med ett entusiastisk förord af G.
Brandes. Öfversättningen (från danskan?)
är af hr Hellen Lindgren, och priset är i
förhållande till volymen särdeles billigt, 3
kr. 50 öre.
* * *
»Fem år af mitt lif» af Alfred Dreyfus
utgör det olycklige justitieoffrets journal
under de år, 1894—99, då han hölls
fången på den brännande klippholme
utanför Guyanas kust, som bildar en del af
den till deportationsort använda ögruppen
med det hemskt ironiska namnet
Fräls-ningsöarne. Denna journal innehåller icke
hans lidandes historia i dess i helhet, ty
sd tilläts det honom icke skrifva, och
ännu mindre ett försvar gentemot de
beskyllningar, den dom och den skymf för
hvilken han varit föremål; dagboken är en
lång följd af hjärteutgjutelser riktade på
makan och barnen, från hvilken han var
skild. — Har tiden (hvad den ilar fort!)
redan hunnit breda en glömskans eller
likgiltighetens slöja öfver detta stora drama,
som satte hela världen i rörelse, och har
sålunda själfva rättsfrågan, afklippt såsom
denna blef genom den af Dreyfus
accepterade amnistien, numera förlorat mycket
af sitt intresse, så skall alltid det mänskliga
inslaget däruti kvarstå, och i detta
hänseende är denna bok i märklig grad hvad
Zola kallar ett »document humain.» —
Den har samtidigt utgifvits på flera språk
den svenska upplagan på Ferdinand Heyl’s
förlag.
* * *
Samtidigt med att Conan Doyles »Det
stora Boer-kriget» i den (från Hugo Gebers
förlag) utgifna öfversättningen förer den
intresserade läsaren genom skiftningarna i
detta märkvärdiga krigståg (det 3:dje
häftet, det senaste som kommit oss till handa
när detta skrifves, har hunnit till
framryck-ningen mot Bloemfontein efter Cronjes
kapitulation den 27 Februari 1900 vid
Paar-deberg) kommer en svensk bok och
skildrar i romanens form hvad man kan kalla
den inre sidan af krigets styggelser. Det
är Gustaf Jansons högst märkliga bok
»Abrahams offer» (Gernandts förlag.) Den
kallar sig: En roman om kriget. Och ehuru
förf. valt, såsom gripande aktualitet just
boerkriget till skådeplats, så kan hans
ypperliga arbete med rätta betraktas såsom
ett värdefullt inlägg i humanitetens krig
mot alla krig.
Hr Janson är icke rädd för att slå in på
inom vår svenska litteratur föga plöjda falt,
det har han redan visat genom sin bekanta
roman »Paradiset». I sitt senaste arbete
väcker han värklig förvåning genom sin
förmåga att på intuitionens väg framkalla
bilder, som man skulle tro vara gripna ur
en värklighet som han själf med
kroppsliga ögon skådat. När så icke är fallet,
måste man desto mera beundra skärpan i
den andliga synförmåga, hvarigenom han
mäktat göra lefvande ej blott yttre
händelser, själfva fältlifvet med dess blodiga
kastningar, men äfven de inre elektriska
känsloledningarna som satt i gång på ömse
håll och håller i rörelse detta ohyggliga
maskineri. — Man brukar ofta anföra
Erck-mann-Chartrians »1813» och Zolas »La
Débåcle» (»I grus och spillror») såsom
någonting oöfverträffligt i fråga om skildringen
af så till sägandes medaljens frånsida, de
rysligheter och lidanden som kriget
framkallar och som skymmas och gömmas
under den bländande men falska glansen af
poetiskt lyftande ära och hjältemod ... Men
de nämnda författarna, i synnerhet Zola,
hade under åratal plockat ihop notiser,
anteckningar, smådrag o. s. v. för att gifva
lif och omedelbarhet åt sitt arbete. Den
svenska förf. har icke haft tillgång till
sådana hjälpmedel, och ändock har han
kunnat skapa ett värk, där man vid hvarje
sida antingen den handlar om engelsmän
eller boer, säger sig själft: så måste det
vara! — så måste det ha gått till just vid
detta tillfälle! — så måste man ha tänkt
och handlat!
Det vore kanske icke alldeles omöjligt
att på några rader gifva en aning om det,
hvarom handlingen rör sig; men det vore
nästan att skämma bort det intryck läsaren
själf bör erfara, och handlingen är för
resten icke hufvudsaken. Jag önskar, att
denna bok måtte komma i alla händer,
och jag är nästan säker att hvarje läsare
med känsla och intelligens skall erfara
samma beundran för förf:s genialitet och
ädelsinnade syfte, som fallet varit med den
som skrifver detta.
* * #
»Soldaten Peter Halket» var aldrig med
i Boer-kriget, men i den berättelse från
Sydafrika, som Olive Schreiner skrifvit om
hans öden i Cecil Rhodes och »kompaniets»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
