Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN VIK AF BYSJÖN MED ADELSVÄRDSKA VILLAN.
Thorin, foto., Åtvidaberg.
SVENSKA HERRESÄTEN.
in.
ADELSNÄS—ÅTVIDABERG.
Af CARL FORSSTRAND.
Camme svenske konung, som genom
^ förenings- och säkerhetsakten
åter-införde enväldet och sålunda minskade
riksdagens och särskildt adelns makt,
var ej främmande för skärpandet af
ståndsskillnaderna och höjandet af
isynnerhet adelns glans och sociala
öfverställning. Det var en egendomlig
motsättning, en af de många
motsägelserna i Gustaf III:s karaktär.
Medan man ser
föreställningarna om
kungamaktens höga prero ■
gativ hos honom allt
mer mogna, finner
man tillika hur de
tronen närmast
stående undersåtarna få
rycka upp i härlighet.
Det finns en analogi
mellan Gustaf III och
Louis XIV. Bägge
hyllade satsen »1’état
c’est moi», bägge höj
dekunglighet ens glans
genom att införa hela
serier högre glansgrader. Gustaf III
åter-upplifvade de gamla riksämbetena,
skapade »rikets herrar» och tänkte kreera
svenska furstar. Han älskade all slags
prakt och ståt, och bland åtskilligt annat
i den riktningen skänkte han Sverige ett
»grefskap» och ett »baroni» — två
bland våra fideikommisstiftelser
enastående och åtminstone till namnen om
de utländska feodalmajoraten erinrande
GAMLA CORrS DE LOGIS-BYGGNADEN VID ADELSNÄS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
