Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mina konserver började emellertid
på ett betänkligt sätt tryta och hade
dessutom af den stränga värmen
mycket försämrats. Men jag fick fullgod
ersättning i den mängd flygfiskar hvaraf
oceanen öfverflödade. Nästan hvarje
morgon hittade jag sådana fiskar, hvilka
under nattens lopp slagit emot
storseglet och därefter nedfallit på däck.
Den 16 Juli klockan fem på
eftermiddagen ankrade jag med Spray i
hamnen vid Apia, hufvudstad i
konungariket Samoa. Jag sträckte genast
soltältet och slog mig sedan, med pipan
i mun, ned på däck att taga
omgifnin-garna i betraktande. Från land
hördes sorl och muntert glam.
Infödingarna sjöngo sina, ibland muntra och
glada, ibland vemodiga sånger,
därunder ackompanjerande sig på
tamtams och trummor.
Snart syntes en kanot som
paddla-des fram af tre unga brunhyade
kvinnor. Komna i närheten af Spray
upphörde de att paddla och en af
rod-darinnorna välkomnade mig med
följande ord:
»Talofa lee» (frid vare dig hvite man).
»Frid vare
eder tillbaka»,
sade jag.
»Schooncome
melike?»
»Förstår inte»,
svarade jag och
ruskade på
huf-vudet.
»Ni man
komma ensam?»
»Ja.»
»Vi icke tro
sådant. Ni hafva
flere män
ombord och ni äta
dem
allesammans.»
Vid detta
grymma
påstående utbrusto de
båda andra i ett
skallande skratt.
»Hvarför komma så lång väg hit?»
fortsatte den som först talat.
»För att höra er mina damer sjunga»,
svarade jag.
»Oh, talofa lee», utbrusto alla på
en gång och uppstämde därefter en
äkta samoansk kärlekssång. Ur
ungdomliga strupar frambröto silfverklara
toner som gåfvo genklang bland
bärgen och palmlundarna rundtomkring.
Det var en sång af okonstlade
naturbarn; en sång enkel och tilltalande,
och som gjorde det besynnerligaste
intryck på mig.
Sången upphörde och samoanskorna
paddlade bort, men något senare lade
en båt till vid kutterns sida. En ung
man klef upp på däck och hälsade
från amerikanska konsuln mr
Chur-chill att jag vore välkommen till
middag hos honom. Jag tackade så
mycket för artigheten och beslöt att gå dit.
Påföljande dag fick jag ett besök
som på det högsta öfverraskade mig.
Mrs Katherine Stevenson infann sig
nämligen ombord på Spray och bjöd
mig ut till sitt landthus Vailima. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
